.

Snö och stillhet. Nu är det som tystast i vår tillvaro här. Anna med familj har åkt till Sverige. Vi har haft en härlig julhelg. Och nu kommer tystnaden. Inte ens ljudet från fåglar hörs. Utanför matrumsfönstret ligger ett tjockt täcke av snö. Det går upp ett stycke över fönstren och där ser vi tydligt spår av en hare. Bara trettio centimeter fån krukväxterna på insidan har den sprungit. Var det när vi sov? Jag har absolut inte sett den, men jag skulle vilja se.

---

Ett litet tillägg om Rolf Ekéus kapitel i biken "Om Ryssland".

Rolf Ekéus, skriver i stycket om De ekonomiska möjligheterna om Rysslands ekonomiska och handelsmässiga relationer till väst bl.a. att ... gemensamma fördelar har försummats. Även om saker och ting kunde varit värre, kunde de också varit bättre. Så diskuterar han energifrågan. Det finns dels en producent och leverantör av naturgas och olja och å andra sidan världens största och mest välbeställda marknad av energikonsumenter. Och vad menar Ekéus då att man ska göra? Ett integrerat område för energisamarbete och energipolitik måste skapas. Ryssland ska respektera Europas konsumentmakt, och Europa ska respektera den ryska energi industrins ekonomiska makt. Och så ska man samarbeta! Det låter så enkelt och bra. Och självklart. Men vad skulle Kadri Liik säga? Vi har sett vilka bekymmer Vitryssland haft i samarbetet om gas och olja. Kriget i Georgien hade en ingrediens att Ryssland inte vill se en oljetransportled från länderna öster ut till Europa. Om vi alla skulle göra oss beroende av rysk olja och gas, skulle då inte Ryssland kunna (och vilja) använda sitt övertag över Europa? Kan vi absolut lita på överenskommelser? fråga dem som tidigare gjort sådana överenskommelser om de hållits. Moralen var i alla händelser inte sådan i Sovjetunionen. Då gjorde man som byggaren som skrivit under ett avtal: han rev sönder papperet när kunden gått och sa "Vad betyder ett papper?"

---

Nu vet vi lite mer om den man som skänkt pengarna till Edgar Savisaar. I estniska tidningar har man kunnat läsa detta:

Det är en lärare i Pärnu, Ilmar Vihman, som tyckte att han kände igen namnet Vladimir Jakunin när han hörde historien om Savisaar.

Edgar Savisaar säger att ”Jakunin är min bäste vän sedan fem år.”

I April 2006 meddelades att Ryska Järnvägens president var i Estland och besökte bl.a. Paldiski och Pärnu. I Pärnu hade han en fantastisk present med sig som han överräckte till rektorn på det ryska gymnasiet: en klassuppsättning datorer och ett stort pengabidrag till Katarina kyrka i staden. På något sätt framgick det att planerna att lämna över dessa gåvor var ett år gamla.

Ilmar Vihman säger att på något sätt kände han igen namnet. Han köpte den ryskspråkiga lokala tidningen Pärnu Express för att se vad de skrev. Hela framsidan fylldes av bilden av en skrattande sympatisk järnvägspresident.Och en massa stora bokstäver. Rubriken var ”Han har kommit hem.” Inuti fanns en artikel skriven av Igor Teterliin. Allt verkade bekant.

1960 började jag (Ilmar Vihman) som bygglärare på Byggskola nr 20 i Pärnu. I ett samtal med rektorn fick jag veta vad jag speciellt skulle tänka på. På den tiden var förhållandet mella de ryska och de estniska  skolpojkarna livsfarligt. Ryska pojkar gick omkring i staden i kvällsmörkret beväpnade med kättingar, knogjärn och järnrör. De letade efter fascister, dvs. estniska skolpojkar. Rektorn berättade att även våra elever gick omkring i staden i grupper, men obeväpnade.  Han hade ett förslag; att de skulle lära sig karate, vilket ingen ryss var intresserad av på den tiden (Putin har nu svart bälte).

Den ryska skolans stora auktoritet var den 15-årige studiestjärnan Volodja (Vladimir)Jakunin. Den familjen bodde ca 300 meter från oss i ett hus uppfört för det ryska flyget. Volodjas pappa var bombflygare. Både pappan och sonen Jakunin var övertygade om att alla ester, utan undantag, var fascister. Det är den mannen som är bäste vän till Edgar Savisaar.

Vladimir Jakunin har högsta betyg från flera institut. Till professionen var han  först expert på tillverkning av ballistiska raketer. 1985-1991 arbetade han som Sovjetunionens representant i FN. Med tanke på hans bakgrund var han naturligtvis spion, säger Ilmar Vihman. FBI avslöjade honom emellertid aldrig. Ja kommer aldrig glömma honom och hans gäng som sprang omkring med livsfarliga vapen. Som chef för RV var han den som gjorde upp planerna på att isolera Balti Transport under Bronsbråket och är nu Savisaars störste vän.

Jakunin är sympatisk och kraftfull. Jag är säker på att jobbet som ordförande i Ryska Järnvägen (RJ) är en bluff. Vi måste tänka på att RJ får sextio miljoner dollar förutom moms och vinst. Som alla förstår kan dessa pengar användas hur som helst. Jag tror att hans egentliga uppgift är att fördela dessa pengar. Han är även ordförande i Andreij Pervozvanns fond, och ur den har Pärnu fått pengar till nya klockor i Katarina Kyrka och guldplätering av det ortodoxa korset på tornet.

Tyvärr används fonden inte bara till sådant. Tack vara estniska säkerhetspolisen vet vi mer.

Apropå det, för 1 år sedan blev en man som arbetat som milis i Pärnu plötsligt miljonär. Hans mamma hade varit klassföreståndare i Jakunins klass.

Med sådana vänner behöver man inga fiender.