.

I Sverige igen! Vi for genom ett helt vitt Estland. Det är inte vitt bara av så mycket snö, det var en tät dimma också. Och mitt i dimman var där ett älgpar gående över vägen.
Om ni tror att det är mycket snö i Sverige, då har ni fel. Jag skulle bara tala om det.

 

Estland kommer troligtvis gå med i Eurosamarbetet 1.1 2011. Duktigt jobbat! Och då måste jag fråga vad de svenska ekonomerna menade med att om Lettland devalverar, då kommer också grannländerna devalvera. Estland har hela tiden kunnat agera på ett annat sätt än Lettland, eftersom man vetat att det kan komma dåliga tider. Och dessutom har i alla fall jag inget minne av att något annat nordiskt land devalverat för att Sverige gjort det. Har jag fel?

 

Förra året fick vi in en blänkare i SvD om att Estland är Estland och inget annat. Kommer ni ihåg?

 

Sluta se Baltikum som en enhet.

Publicerad: 25 maj 2009

Baltikum består av tre olika stater, med tre olika kulturer och tre olika språk. Lettiska och litauiska tillhör den indoeuropeiska språkgruppen och är baltiska språk. Estniskan är ett finsk-ugriskt språk, som skiljer sig totalt från de indoeuropeiska.

 

En est förstår inte ett ord lettiska och vice versa. Inte ens en lett och en litauer kan tala fritt med varandra på sitt respektive modersmål, trots att språken är släkt – ungefär som svenska och tyska.

 

Estlands kultur har mer gemensamt med den nordiska, medan Litauens kultur är starkt influerad av den polska och Lettland har stått närmare Ryssland.

 Vi talar inte om att Nordens bruttonationalprodukt – BNP – sjunker katastrofalt för att Islands BNP gör det, eller hur? Naturligtvis vore det jättebra om vi kunde tala om Nordens olja, men det är faktiskt Norge som står för den stora oljeproduktionen i Norden.

 Men vi slår ihop de baltiska länderna och talar om den katastrofalt sjunkande BNP:n i Baltikum och allt möjligt elände, som Lettland tyvärr råkat in i.

 Visst är det besvärligt i Estland också, men inte alls på samma sätt som i Lettland. Risken är att vi kan hjälpa till att framkalla problemen genom att agera som om problemen är desamma och inte våga handla med Estland och Litauen.

 Tumregel 1: Baltikum består av tre skilda stater, med tre olika kulturer som inte ska sammanblandas.

Tumregel 2: Norden består av fem skilda stater med liknande kulturer.

 

Undertecknat av mina lärare i estniska språket Raimo och Virve samt av Ants och mig.

Vi skickade den också till chefredaktörerna för några stora svenska dagstidningar, med en bön om att de skulle sprida budskapet till sina redaktioner. Jag tror de gjorde det, eftersom det blev en förändring i rapporteringen en tid.

-----

 I tidningen The Baltic Guide som vi får gratis på båten finne en intressant artikel med rubriken

Estländska läkare – upptäcktsresande

Här kan vi läsa om balttysken Adam Juhann von Krusenstern, som dock inte var läkare. Släkten har funnits i flera hundra år i Estland. Den finns i Sverige också, men hos oss heter de Krusenstierna. A J v K föddes 1770 på godset Hagudi i närheten av Tallinn. Eftersom han var balttysk tilläts han studera. Senare tog han värvning i den ryska marinen och kom på så sätt ut på långa resor bl.a. till Nordamerika, Karibien, Sydafrika, Indien och Kina. Men han ville mer. Han utarbetade en plan för en världsomsegling. Tsaren godkände planen och S:t Petersburg lämnades 1803 och återsågs 1806. Dels gällde resan godstransport, dels överläggning med den japanske kejsaren; Ryssland ville också få tillstånd att gå i land i Japan, så som holländarna gjorde.  Dels var det en vetenskaplig forskningsresa. Och de lade då grunden till den vetenskap som nu kallas oceanografi.

Efter återkomsten bosatte sig A J von Krusenstern i Kiltsi herrgård där han redogjorde för resultaten av resan ”Reise um die Welt in den Jahren 1803 – 1806”. Kiltsi Mõis är nu skola och museum, och esterna hedrar hans minne. Vi har själva träffat två ättlingar. Båda bor nu i S:t Petersburg. Dels en kvinna som gift sig med en ryss, men de har båda nu efternamnet von Krusenstern. Det var inte lätt att ha ett tyskt efternamn i Sovjetunionen, men de överlevde problemen. En annan Krusenstern, en man som producerat en bok och en film om sin anfader, var också hemma hos oss. Han är aktiv i släktföreningen och deltar i de årliga sammankomsterna. Han funderar på att tillsammans med sin sambo, som är inredningsarkitekt och gillade vårt hus, bygga sig ett sommarställe i närheten av Kiltsi. Vi har en ständig inbjudan att besöka dem i S:t Petersburg, men vi vågar inte. I alla fall inte i egen bil.

 

Flera ester har gett namn åt orter, berg, havsvikar, sund m.m. i världen. Det gäller bl.a. ställen som senare kom att utgöra delar av Sovjetunionens dödsläger i Gulag. En paradox.

 

Det var förresten när vi var i Kiltsi museum och guiden berättade om familjen von Krusenstern och hela tiden talade om dem som tyskar trots att de bott i Estland in flera hundra år, som jag frågade ”När kallas man est?”. Han svarade direkt, utan betänketid: ”När man talar språket och kan kulturen.” Men å andra sidan ville inte de balttyska släkterna kallas ester. Man kan eventuellt kalla dem estländare = människor som bor i Estland.