.

I dag kan man tala om värme. Vi hade 47 grader på balkongen när solen gassade som mest. Ants satte upp parasollet och de sjönk till 32 grader, så att de kändes friskt att sitta där.
Det blev ingen antikmässa för oss. Det var alldeles för varmt. Vi har jun varit på den mässan i flera år, och det är skojigt att gå där och titta, men det är ganska likt år från år.

President Ilves är i Jerusalem. Han höll ett tal och där gjorde han den jättestora tabben att jämföra esternas öde med det judiska folkets. Det är absolut förbjudet. "Det går absolut inte att jämföra, dessutom dödade ester judar." skrev en israelisk journalist. Men det fanns judar bland mördarna i Sovjetunionen. Och det är så fel att hålla på att jämföra lidande så här. Sovjet använde inte gas, det är riktigt. Har jag sagt att jag läste en bok "Ondskan" av en norsak ademiker, och han berättade att det var av omtanke om de tyska soldaterna som man gasade ihjäl judarna; att skjuta dem en och en skulle vara för påfrestande för dem som sköt. (Är det någon sorts humanism?) Det var ett fruktansvärt sätt att dö på, men det finns andra fruktansvärda sätt att ta livet av människor. Det var så många människor som led så fruktansvärt under andra världskriget, och för många slutade inte kriget förrän 1991. Det var inte bara det att man var bevakad av det sjuka KGB, man fick också veta att Nato hela tiden var beredda att ge sig på Sovjet för att förinta hela riket.

Det var mycket som förstörde människornas liv.
Jag har nämnt boken "Sovjets blodsdåd i Baltikum" skriven av letten Albert Kalme och utgiven i Sverige 1948. Boken är ett utdraget rop på hjälp!

Han säger: Det finns alltså intet, som berättigar talet om frivillig anslutning till Sovjet, en stat där terrorn sitter i högsätet och folket lever i den yttersta fattigdom. … Ockupationen 1940 var en våldsakt för vilken inga bärande motiv kan anföras. … Detta var bara några glimtar men mycket belysande sådana från ett samhälle av för oss fullständigt främmande struktur. … Var och en som kommit att lyda under den förlorar sin rätt som människa. … I vissa avsnitt av denna bok kommer vi att visa vilken fruktansvärd terror och vilket otroligt barbari som härskar i de länder bakom järnridån som på nåd och onåd måste underkasta sig Sovjet.

Hans rop förblev ohört.

I dag är detta ett helt annat land. Jag är så tacksam över att jag får vara en liten om än obetydlig del av det.

Vi tog en tur till Torget i Centrum, och det värmde min stackars själ när fru Rutt tog emot oss med en jättekram och hälsningen: ”Suusa kindad.” och hennes man stod bakom henne och vi skrattade alla tillsammans. Då var vi hemma.