Juni 1, 2010. Sverige och Estland visar vägen.

Jag kanske är överdrivet känslig, men jag blir faktiskt upprörd när det kallas att deportera folket från Israel till deras respektive hem. Det handlar om att skicka hem dem helt enkelt. Om vi använder ordet deportera i ett sådant sammanhang, då har vi snart glömt att det betyder att tvingas lämna sitt hem och sitt land för att tvingas leva i en helt okänd, iskall och hatisk värld utan att kunna ta sig därifrån. I Israel får de välja mellan att ”deporteras” hem eller följa med till fängelset. Jag lovar: de har helt andra känslor när de sitter i flygplanet på väg hem, än de som satt på tågen i boskapsvagnar på väg mot ett okänt öde. (Obs! Jag vet at det är det engelska ordet departure som spökar.)

Så bagatelliserar man människors lidande.

 

I dag har jag läst några artiklar i Newsmill http://www.newsmill.se/.

Den första är skriven av Hedi Bel Habib och har som rubrik ”Därför har Estland bättre statsfinanser och högre tillväxt än Sverige.”

Ni förstår att jag måste läsa den, eller hur?

Citat:

Före krisen hade både Sverige och Estland årliga budgetöverskott på cirka 3 procent. I Estland användes överskottet till att bygga upp statliga reservfonder motsvarande 8 procent av BNP och åstadkomma EU:s längsta statsskuld och budgetunderskott. I Sverige har överskotten istället använts till att sänka skatterna, vilket resulterade i ökad statsskuld och högre budgetunderskott. … Estland har fört en extremt disciplinerad finanspolitik vilket har medfört att statsfinanserna är en av de bästa i Europa. … Trots detta lever Anders Borg fortfarande med bilden att Sverige har Europas bästa statsfinanser. Sverige har hittills tillhört de få EU-länder som efterlevt E U:s regler för budgetunderskott och statsskuld. Nu är det i istället Bulgarien, Estland och Finland med E U:s som har de mest välskötta statsfinanserna. Också Danmark och Luxemburg har låga budgetunderskott. Men det mest anmärkningsvärda är skillnaden mellan Sverige och Estland. … Alla indikatorer tyder på att Estland har seglat sig ur finanskrisen med EU:s lägsta statsskuldsnivå och EU.s lägsta budgetunderskott. Vad Sverige behöver lära av Estland är att inte låna till skattesänkningar och använda budgetöverskott under högkonjunktur till att bygga upp statliga reservfonder som kan användas som stötdämpare under låg konjunktur för att påskynda ekonomins återhämtning.

(Det där med Bulgarien, Estland och Sverige är lite roligt. Hans och hans naprapat med rötter i Bulgarien är lika bra just nu.)

 

Den andra artikeln är skriven av f.d. premiärminister Mart Laar och svensken Johnny Munkhammar (M).

 

 

Mart Laar.

Rubrik: Sverige och Estland visar vägen ur skuldkrisen.

Sverige och Estland har reformerat sina ekonomier och minst budgetunderskott av de 27 EU-länderna. Därför slipper svenskar och ester de omfattande sparpaket som greker, spanjorer och engelsmän kommer att möta kommande år….

Ibland kallas detta en eurokris, och självklart påverkarproblemen även euron. Men orsaken till problemen är skuldsättningen, inte den europeiska valutan. Annars skulle knappast Storbritannien och USA ha problem. Grekland fick stora fördelar av att införa euron 2001, men de utnyttjades inte som ett tillfälle att reformera. Nu bör vi välkomna de stärkta regler för ordning i statsfinanserna som sannolikt införs i euroområdet. En ny regel skulle kunna vara att det land som inte minskar underskotten enligt överenskommelse stängs av från EU:s strukturfonder. …

Sverige och Estland har reformerat och har haft god tillväxt, även om mer kan göras. Men det avgörande är att Frankrike, Italien, Spanien, Portugal och Grekland reformerar….

Stater måste också hålla sina offentliga utgifter under kontroll. Sverige och Estland har minst budgetunderskott av de 27 EU-länderna. Det är inte omöjligt att ha en statsbudget i balans, och därför slipper svenskar och ester de omfattande sparpaket som greker, spanjorer och engelsmän kommer att möta kommande år. Tydliga ramar och mål som hindrar underskott och gäller oavsett regeringens färg är avgörande. Vi måste inse att vi inte kan spendera mer än vi tjänar, annars finns det ingen väg ur den nuvarande krisen.

Ett grundproblem är illusionen att staten har egna pengar, att politiker har en kassakista som kan användas för olika utgifter. Så är det naturligtvis inte. Det finns inga gratisluncher. Varje offentlig utgift betalas av den enskilde skattebetalaren - liksom lånen som staten riskerar dra på sig. Ju fler som inser det, desto fler vill rimligen bestämma över utgifterna. Då stärks drivkrafterna för lägre offentliga utgifter, vilket minskar risken för framtida skuldkriser.

Så där ja. Nu ligger Estland och Sverige på samma nivå. Nu kanske alla verkligen kan tänka på Estland som en egen stat, och bedöma den efter dess egna göranden och beslut. Att det är en stat i Baltikum kvarstår, men den agerar efter helt egna värderingar och inte efter beslut tillsammans med de andra baltiska länderna. Estland är en av de suveräna staterna i EU.

Trackback
RSS 2.0