aug 29 2012, Andres Küng 5

 
Andra delen av serien om Ingermanland gavs i går. Där fick vi veta att Finland skötte frågan om ingermanlänningarna synnerligen illa. Det gavs tillstånd för ryska officerare att åka runt i lägren och locka tillbaka flyktingarna. Varför var det så viktigt att deportera dem? Till Ingermanland fick de inte återvända! (vilket de naturligtvis fick löfte om) Många hann fly till Sverige, men de söktes upp av ryssar här också. Precis som esterna blev de lockade med "guld och gröna skogar" om de kom tillbaka.
De som valde att återvända var i första hand ursprungsbefolkning: voter och ingrer, finnarna i Ingermanland hade börjat emigrerat dit på 1600-talet. Alla tre folken var finsk-ugrier.
 
Toivo Jääskeläinen, ingermanländare som nu bor i Borås och har skrivit böcker om sitt och den nu avlidna hustruns liv.
 
Vi fick också se scener från belägringen av Leningrad. En kvinna berättade om hur hon spm liten flicka hade blivit beordrad av sin mamma att ta sig in i staden för att ge bröd åt en instängd "tant". Det hon såg där går inte att beskriva. Hemskt! Och, som sagt, Stalin lät det hända för att bli av med oönskade intellektuella som fanns där.
 
....
Küng: 
Ytterligare ett jätteproblem under ockupationsåren var den stora miljöförstöringen.
I Sovjet tog man absolut ingen hänsyn till människors hälsa eller till miljön, vad man än sa och vad man än skrev under.
Det oljeskiffer man numera med sedvanlig säkerhet utvinner i nordöstra Estland skapade rena månlandskapet på den här tiden. Den goda åkerjorden och luften i området var helt förstörda och fiskarna i floderna fanns inte mer. Gifter släpptes ut i Östersjön där floderna mynnade.
Man hade också en stor fosforitbrytning för framställning av fosfatgödselmedel. Kraftverken spydde ut radioaktivitet. 96 % av barnen i Narva var svårt sjuka, missfallen i det området ökade; men det räcker inte med det. Ett nytt, avsevärt större kraftverk planerades. Radioaktiviteten skulle spridas än mer. Man planerade inte för någon rening utan byggde höga skorstenar så att gifterna skulle drabba fler, t.ex. människorna i Norrland. Grundvattennivån skulle sänkas i Estland, fler floder skulle smutsas ner, mångdubbelt fler åkrar skulle bli obrukbara. Det var helt enkelt en fråga om överlevnad för landet Estland och dess invånare.
Det var detta som lade grunden till “den sjungande revolutionen”. (Just den som Harry Schein skrev om i DN som en nazistisk rörelse.)


Sillamäe sjö är numera renad från radioaktiviteten.

Med de åtgärder man numera använder vid utvinning av radioaktiva ämnen har hälsotillståndet blivit europeiskt i Narva. Det finns inga larmrapporter längre och ester är nu rådgivare vid oljeskifferhantering i USA, som jag tidigare skrivit om.

Det var också detta som diskuterades på mötet med Naturskyddsföreningen i Sverige och Baltikum i Stockholm när den första frågan från publiken var: “Varför behandlar ni ryssarna så illa?” Inte ens då förstod man att problemet var att ryssarna varit nära att förinta hela landet med kraftverk som skulle sprida radioaktivitet över andra länder och bidra med mer svaveldioxider i luften än något annat europeiskt kraftverk. Inte ens då såg den svenske frågeställaren med öppna ögon vad som höll på att hända. Han var helt blind och döv för vad som presenterades på bilder och i tal; han var endast inställd på den propaganda som “någon” spred. Är det så vi fungerar. Vi ser inte verkligheten för all propaganda. Och det värsta är att vi inte har en aning om det.

Det skriver inte Andres Küng i sin bok, han berättar om miljöförstöringen så att vi ska se ytterligare ett av kommunismens gigantiska brott mot esterna. Han skriver naturligtvis också om letter och litauer, men jag måste begränsa mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0