.

Den estniske konstnären Peeter Laurits deltar i utställningen “Bron dit och tillbaka” i Moskva som öppnar i morgon. Han bidrag heter “Den sista måltiden”. Den ryska tidningen Izvestiya skriver att en ortodox grupp vill att verket tas bort. Det betyder att hans foto finns med bland gruppen konstverk som smädar religiösa värderingar.

Kompositionen liknar Leonardo da Vincis “Den heliga nattvarden”.
Bilden visas nu på Sergei Hudijevs Facebooksida där den kallas “hädande, nedsättande och oanständig”. Hudijev menar att bilden är en avsiktlig provokation som syftar till att störa den allmänna ordningen och att provocera fram konflikter.

Hudijev vill att borgmästare Sobjanin med sitt inflytande ska ta ner konstverket för att förhindra provokationer.
"Jag betonar att jag inte agerar på uppdrag av den ryska ortodoxa kyrkan utan som privatperson", säger Hudijev till tidningen Izvestiya.
"Om de inte tar ner det, och om Moskvas regeringen inte ingriper, då letar vi efter annat sätt att ingripa enligt gällande lagstiftning", säger Hudijev till Izvestija.    
Galleri Fotoloft berättade för Izvestiya att tidningen redan är medveten om den religiösa indignationen.  Om stadens makthavare vill komma ner till galleriet och se utställningen är de välkomna. Utan inblandning av stadens offentlig myndigheter tas inget bort.

Nu ser vi det ena verket efter det andra som provocerar olika religioner. Den här gången sker det i Moskva. När ryssarna ansåg att esterna skändade en av deras krigsikoner slog de sönder halva Tallinn. Om inte liknelsen vore så grotesk kunde man prata om "prinsessan på ärten". Vi får se hur allvarligt det blir den här gången. Ska esterna nu åka till Moskva och förstöra? (Nej, riktigt jämförbart är det inte.)

-----
Juristen Tanel Kerikmäe menar att överläggningarna om gränsavtalet mellan Estland och Ryssland måste vara mer balanserade.
Det är den känsliga frågan om var gränsen verkligen ska dras efter att Stalin ritade om gränserna. Den överenskommelse parterna har signerat i Taru 1920 och som skulle gälla i “evig tid” gällde inte längre. Stalin reducerade Estland och bl.a. blev den större delen av Setumaa ryskt. Många setukeser var inte längre estniska medborgare. Likaså var det ett stort område nordost om Narva som inlemmades i det ryska. Jag berättade om hur setubönder plötsligt blev avskurna från sina marker, när jag skrev om vårt besök i Setumaa 1998.

 

Den överenskommelse som man kom fram till 2005 skedde utan debatt. “Vår känsla av fara är annorlunda i dag. Om båda parter är övertrygade om att detta är det bästa för båda, då tror jag att det är rätt.”

Kerikmäe anser att det finns många olika åsikter i Ryssland och Estland om processen och att man därför  bör genomföra riskanalyser, och diskutera om vi verkligen behöver nytt gränsavtal eller status quo fungerar. Han påpekar att följden av Tartufredens gränsavtal, den senare ockupationen och andra viktiga händelser måste betänkas för att inget galet ska komma att hända.

 

Kommer esterna någonsin känna sig trygga i sitt eget land?