NTV visade på fredagen, en ärekränkande film om den ryska Vänsterrörelsens ledare Udaltsov där det sägs  att han planerar att störta  en ledamot av parlamentet i Georgien och tidigare ordförande för Moskva Bank, Andrej Borodin. Udaltsov lever i exil i Storbritannien.

Filmen hävdar också att Udaltsov överväger att organisera en attack mot tjetjenska rebellrekryteringar.

Udaltsov själv menar att filmen "Anatomy of a protest II" är fullständigt galen.  Enligt honom skulle han i så fall för länge sedan ha avslöjats med olaglig verksamhet, med tanke på den konstanta övervakningen han utsätts för av de ryska myndigheterna.

Däremot har den ryska Undersökningskommittén börjat undersöka om filmen kan bli föremål för åtal.

Udaltsov säger till Eko Moskvas radiostation idag att han kallades till en utfrågning på onsdag kl 15, och att utredningen om filmen öppnades på begäran av medlemmar i Enade Ryssland.

Udaltsovs ryska rörelse anses vara en av de viktigaste i oppositionen. I Ryssland har, efter Putins återkomst till Kreml, myndigheterna antagit en rad lagar som förtrycker det civila samhällets observatörer.

 -----

 

Premiärminister Andrus Ansip sade i parlamentet "Ett närmare samarbete mellan länderna i Europeiska unionen är i  Estlands nationella intresse och hjälper oss att uppnå de mål som anges i konstitutionen."
Premiärminister sade att Estland står inför att mycket snart välja mellan att gå med på utökat samarbete eller lämna EU. På lång sikt måste vi acceptera ett mer utsatt och fattigt Estland om ingen förändring sker. Både ekonomiskt och politiskt. 

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har uppmanat till en framtida federation av nationalstater, och det handlar om en utmaningen över decennier och därmed en lång process.

"Nu måste i första hand ske en översyn av den europeiska handels- och monetära samarbetet."

Ansip har granskat verksamheten vid Europeiska unionen och regeringens politik.

 "I motsats till den populära uppfattningen att ingenting händer i de krisdrabbade euroländerna säger siffrorna tnågot helt annat.. Även om de alla har en lång väg att gå, har de offentliga finanserna förbättrats betydligt. Det har inte skett så snabbt som vi hade hoppats, och det måste ske under kontroll, men förändringarna kommer. De här ländernas problem är ganska jämförbara med det Lettland och Estland genomgick i början av krisen" menar statsministern.Ansip

För att det inte ska kunna hända samma sak igen föreslår kommissionen att lösningen är ett närmare samarbete inom bank-, finans-, ekonomi- och politikområden. Kommissionen angav också ett antal politiska alternativ för Estland att ta ställning till:

1) Ska euroområdets budget vara åtskilt från EU: s monetära instrument som skulle kunna användas för att mildra effekterna av strukturreformer eller incitament i kriser?

2) Ska euro-staterna eller hela EU-områdets institutioner och organ ingå bindande avtal som fastställer ett särskilt ansvar för att stärka konkurrenskraften - vare sig det är social utveckling, eller att stävja de statliga utgifterna, eller att reformera utbildningssystemet dvs. vara mer lyhörd för dagens krav?

3) Vad ska ses över för att dessa förändringar ska ske helt demokratiskt?

"Dessa frågor kommer att ställas specifikt - och måste ge specifika svar. Redan i december måste vi förbereda svaren. Därefter kan vi börja diskutera om och i vilken utsträckning de europeiska fördragen kräver uppdateringar och ändringar av konstitutionen i Estland, "sa Ansip.

Regeringen har beslutat att Estland ska gå med i gruppen  som vill inleda ett närmare samarbete med skatt på finansiella transaktioner. Beslutet om huruvida en sådan  etableras skatt i Estland har ännu inte tagits.

Inte alla länder i Europeiska unionen vill samarbeta så nära som Estland. "Vi kan se hur vissa stater tar avstånd från samarbete. Jag är ledsen för det, eftersom jag tror att samarbete alltid i slutändan innehåller ekonomiska och politiska frågor. På båda sidor. I annat samarbete med de övriga förblir vi fattiga", sa Ansip.

Statsministern påpekade att den estniskaska garantin som betalats in som en del av den europeiska finansiella stabiliseringsfonden och den europeiska stabilitetsmekanismen är mer än fem gånger lägre än de bidrag som Estland fått från EU-budgeten och kommer att ta emot de kommande sju åren.

(Postimees)

Ja, Estland har vunnit mycket på medlemsskapet i EU och vet att det betyder mycket för landets stabilitet. Jag kan inte tro att Ansip på allvar tänker sig att landet ska lämna EU, även om jag förstår hans resonemang att det blir för dyrt för lilla Estland att stötta övriga Europas krisande stater.