aug 15, 2013. Vad vill ryssarna egentligen?

Så var det middagsdags och Hanno kom för att äta kräftor med oss. Tyvärr var det inge goda kräftor. Vilken besvikelse!
Hanno berättade historien om herr Leht som var inbjuden till herrgårdsmannen Rennenkampf för att äta kräftor för första gången. Han iakttog noga hur han skulle äta dem, och det gick hyfsat. Katastrofen kom när det sattes en skål med vatten och citronskivor och han fyllde sitt glas med det. När han såg hur andra gäster tvättade händerna med citronvattnet blev han så generad att han ville sjunka genom golvet.
 
 
Stefan Hedlund.
Något annat vi diskuterade var artikeln som Stefan Hedlund, professor vid Centrum för Rysslandsstudier i Uppsala, skrev i SvD häromdagen. Han menar att alla svartmålar Sveriges möjligheter att försvara sig eftersom Ryssland upprustar så otroligt.
Företrädare för det svenska ”försvarsindustriella komplexet” har med kraft manat fram två budskap. Det ena är att Ryssland är i färd med en omfattande militär upprustning, det andra att den ryska regimen vrids i en alltmer auktoritär riktning. Jag vill mena att bägge dessa bilder är felaktiga. Händelser under den gångna sommaren ger starkt stöd för denna uppfattning.
I en artikel den 6 augusti konstaterade den ansedde ryske försvaranalytikern Alexander Golts att ”Ingen tycks ha noterat den senaste sensationen”. Det han avser är ett möte den 29 juli med den ryska militärledningen, där president Vladimir Putin mellan raderna erkände att regeringens ambitiösa program för militär upprustning, avsett att kosta hela 20 biljoner rubel ($650 miljarder), har misslyckats. Huvudanledning är att den ryska militärindustrin inte har förmått leva upp till kraven. Framför allt har leveranserna av inhemskt tillverkade komponenter präglats av stora kvalitetsproblem.
/.../
Enligt Pavel Felgenhauer, en ansedd annan rysk militärbedömare, hade 2009 endast en av tolv testskjutningar varit helt framgångsrik. Det var efter denna serie av misslyckaden den kommission tillsattes som fann att undermåliga komponenter var huvudsaklig orsak. Efter ytterligare testskjutningar förklarades dock roboten i början av 2013 redo att stationeras på Jurij Dolgorukij.
/.../
Enligt den ryske militärexperten Viktor Baranets var detta ett oöverlagt och direkt farligt beslut: ”I sin nuvarande form skulle roboten kunna vara ett större hot mot den ryska än mot en fientlig flotta”.
 
 Ryssar på väg till Sverige när Sveriges försvar hade ledigt.
Det vi diskuterade var, om man i just detta fallet kunde lita på ryska forskare och talersmän, eller om det bara är tomt prat som är avsett för västliga öron. De kanske vill förmedla sådana nyheter för att vi ska ta det lugnt så de får arbeta själva i lugn och ro. Satsningen från Rysslands sida är enorm, och om några projekt inte blir bra finns det fortfarande många som kan lyckas.
Vi enades om att när det gäller Ryssland kan vi inte veta. Det finns exempel (bl.a. Helsingforsöverenskommelsen) när ryssarna inte menade att följa ett nytt avtal ens när det skrevs under. Det var glömt direkt. Vi vet aldrig hur det tänks i Kreml. Helt enkelt. 
 
Och så en tredje diskussion:
Både tyskarna och ryssarna körde last efter last ut ur Ukraina med deras goda jord, under kriget. Alla visste att den jorden var mycket bördig, och ville naturligtvis få lika fantastiska skördar själva i framtiden. Var det en annan anledning till den stora svälten under och efter Andra världskriget.? Man stal först den goda jorden och sedan krävde man alla skördar och allt ätbart därifrån. Det är så fruktansvärt omänskligt och svårt att ta till sig. Men så var det.
 
Det som händer i Ukraina just nu när ryssarna hindrar gränstrafiken mellan Ryssland och Ukraina för att få ukrainarna att samarbeta med dem istället för med EU, som ekot berättade om i morse. Ett drag för att påverka framtida val. Det är samma historia som hände i Tallinn 2007, Bronsnatten.
Ryssland vill fortfarande bestämma i de tidigare unionsstaterna. Skrämmande och inget annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0