.

PISA-rapporten 2012 har nu kommit med resultaten.

Australien Japan Belgien Kanada

Chile Luxemburg Danmark Mexiko

Estland Nederländerna Finland Norge

Frankrike Nya Zeeland Grekland Polen

Irland Portugal Island Schweiz

Israel Slovakien Italien Slovenienvriga deltagande länder/regioner

Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea

Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern

USA Österrike

Ej OECD-länder

Hongkong-Kina SingaporeTaiwan Vietnam

Lettland LitauenMacao-Kina Ryssland

Shanghai-Kina

Dessutom kontrolleras några andra länder, men vi får inte deras resultat.

 

Nu till resultaten.

Matematik. Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde. Som nr 1 utmärker sig Sydkorea, och på plats 5 Estland.

Sydkorea  554

Japan      536

Schweiz   531

Nederländerna   523

Estland    521

.

på plats 26:

Sverige   478

Bland länderna som inte tillhör OECD ser vi till en början högre poäng:

Shanghai-Kina 613

Singapore 573

Hongkong-Kina 561

Taiwan 560

Macao-Kina 538

Vietnam 511

Lettland 491

Ryssland 482

Litauen 479

Läsförståelse:

 

Japan  538

Sydkorea  536

Finland  524

Irland   523

Kanada  523

Polen   518

Estland  516 och plats 7

.

Sverige 483 poäng och plats 27.

Icke OECD-länder (urval)

Shanghai-Kina 570

Hongkong-Kina 545

Singapore 542  /../

Lettland, plats 7 med 489

Litauen   plats 8477

Ryssland plats 9475

Naturkunskap

Japan    547

Finland   545

Estland   541  /../

På plats 28

Sverige  485

Icke OECD-länder:

Shanghai-Kina 580

Hongkong-Kina 555

Singapore 551 /../

Lettland    502  plats 7

Litauen     496

Ryssland  486

Därefter tittar man på skillnader mellan pojkars och flickors resultat, och det är bara i Sverige bland OECD-länderna som flickornas resultat är något bättre än pojkarnas . I Litauen (i den andra gruppen) har också flickorna något högre poäng.

När det gäller elever med ett annat modersmål tittar man på födelseplats, och för Sveriges del är de inföddas resultat klart bättre än de med annart modersmål.

Födda i landet med utländsk bakgrund har klart lägre poäng än

Födda utomlands med utländsk bakgrund. (Beror det på svårigheter i föräldragenerationen där man gett upp?)

Utifrån fem indikatorer på likvärdighet (total variation, mellanskolvariation, övergripande effekt av individens socioekonomiska bakgrund, effekten av skolors socioekonomiska sammansättning samt spridning i socioekonomisk sammansättning mellan skolor) framstår framförallt Finland och Estland, men även Norge som länder som har de mest likvärdiga skolsystemen. Finland uppvisar både låg total variation i elevresultat och mycket låg variation mellan skolor. Resultaten i Finland påverkas också i relativt liten utsträckning av elevens egen socioeko- nomiska bakgrund.  

/.../

Som helhet är bedömningen att Sverige har en likvärdighet som är något bättre än OECD-genomsnittet, men inte på samma nivå som Finland eller Estland. Denna bedömning kan kontrasteras med motsvarande bedömning utifrån resultaten i PISA 2009, där läsförståelse var huvudområde och alla indikatorer, förutom skolsegregation, baserades på resultat i läsförståelse. Utifrån PISA 2009 framstod likvärdigheten i Sverige som genomsnittlig jämfört med övriga OECD-länder.

Sveriges resultat i PISA 2012

Svenska 15-åringar presterar signifikant lägre än OECD-genomsnittet inom samtliga tre kunskapsområden.

I matematik presterar 25 av 34 OECD-länder signifikant bättre än Sverige. I läsförståelse presterar 19 OECD-länder signifikant bättre än Sverige och i naturvetenskap presterar 25 OECD-länder signifikant bättre än Sverige.

18 OECD-länder, däribland Finland, Danmark och Norge, presterar alla signifikant bättre än Sverige inom samtliga tre kunskapsområden.

De asiatiska länderna/regionerna (Japan, Sydkorea, Singapore, Shanghai-Kina och Hongkong-Kina) dominerar stort i toppen. Av icke asiatiska länder tillhör förutom Finland och Kanada numera även Estland och Polen några av de högst presterande OECD-länderna inom samtliga kunskapsområden.

 

Naturligtvis är undersökningen viktig. Det är ju orsaken till att det läggs ner så mycket arbete på den. Och naturligtvis ser jag huvudsakligen på Estland och Sverige.

Sveriges resultat är inte så bra. Vad beror det på? Estland har ju lyckats så mycket bättre. Vad gör de som inte vi gör? Till exempel: är det tyst i klassrummen? Av respekt för dem som faktiskt vill lära sig något ska alla vara tysta.

 

Har vi skolor för att våra barn och ungdomar ska få kunskap och studievana? Eller är det för, som professorn, som jag skrev om tidigare, ansåg för att vi ska lära dem att protestera mot chefer?

Det är ett svek mot alla barn och ungdomar att skolorna inte har en hög kvalitet! Ett svek!!

Ants skickar just ett brev till Gustav Fridolin som kommentar till ett uttalande Fridolin gjort om skolan. Här har jag saxat ett stycke:

Stellan Arvidsson var mer intresserad av DDR och Kuba än den svenska skolans framtid.

Jag jobbade på 70 - 80- talet på en skola som den socialdemokratiska skolstyrelseordföranden föraktfullt kallade “Läroverket”. Något värre kunde han inte tänka sig. Han menade att vi inte följde de nya vindarna, utan sysslade med KEPSAR, ORDNING, STRUKTUR, MOBBNING, LÄXOR, UNDERVISNING ja tusan minns allt han klagade på.

Den riktiga katastrofen kom på i mitten av 90-talet när kommunala gymnasier började anställa speciallärare.

Jag var en av dom och tog hand om grupper som knappast kunde läsa och skriva, aldrig gjort en läxa eller lyssnat på en lektion under hela grundskoletiden, de vförstod inte gymnasiematten, inte ens lightkursen fast de haft godkänt på grundskolan.

Detta är en beskrivning av sveket. Nio (9!) meningslösa år av en oerhört viktig period i alla människors liv. Den tid då vi ska förberedas för vuxenlivet. Vad vet de ungdomarna som inte ens lärt sig det mest elementära?

Honnör för esterna som skapat en kunskapsskola som alla accepterar. Även om jag vet att inte alla är nöjda. Men det får jag återkomma till.