.

Redan den 26 oktober 1944 anklagades esterna för nazism i Ny Dag (K).

 

Så vände de till det redan innan flyktingarna belagts med politisk munkavle, vilket Sovjetunionen krävde att den svenaka regeringen skulle göra. Kanske är det inte så märkligt att just den kommunistiska tidningen skrev detta, mer märkligt är det att denna propaganda fick sådan genomslagskraft. Som jag berättat tidigare fick esterna inte utrymme i de svenska tidningarna för att delge sina egna erfarenheter av det kommunistiska Sovjetunionen. 

Tidningen säger visserligen att: En del av dessa är oförargligt folk, arbetare och småfolk som tagit sin chans att komma undan kriget och att få äta sig mätta i Sverige. Sådana element bör åtnjutas den hjälp som kan ges, arbete och vård där så behövs, och de kan givetvis återsändas till sitt hemland då det fredliga uppbyggets tid kommer.

Nej problemet är den fascistiska kärnan. Den består av element ... blir ett baltiskt irridenta och som kommer att bli centrum för antisovjetisk politik...

Ja, men de var inte fascister; det gäller dem alla; de hade levt i det kommunistiska helvetet och vi borde varit tacksamma att få höra dem berätta sanningen. Att få höra vad människor är beredda att göra för att beröva andra människor meningen med livet. Och inte falla pladask för vilken propaganda som helst! Det är en viktig lärdom att dra.

 

Birger Nerman, professorn i estisk och nordisk arkeologi, 1923 - 1925 professor i arkeologi vid Tartu Universitet och chef för Historiska Museet i Stockholm 1938 - 1954. Han levde alltså i det fria Estland under tre år. Han reagerade starkt på artikeln och anklagelserna och han svarar bl.a. i Morgon Tidningen:

 

 Den unge och den mogne mannen

 

/.../ Ser vi på flyktingarnas politiska inställning kan man säga att praktiskt taget alla är demokrater och nationellt sinnade, några nazister eller nazistsympatisörer finns veterligen inte bland flyktingarna. De mycket fåtaliga sådana som funnits i de baltiska staterna har inte begett sig till Sverige utan till Tyskland. Jag känner personligen de flesta av de mera framstående flyktingarna och jag kan betyga att jag bland dem inte träffat på någon nazist eller nazistsympatisör eller ens tyskbeundrare. Över huvud taget kan man säga att flyktingarna i lika hög grad avskyr så väl nazister som bolsjeviker. /.../ Givetvis företräder flyktingarna olika demokratiska partier - det bör framhållas att socialdemokraterna är mycket talrika. Bland dem finns några av deras främsta ledare som den förutvarande estniske statspresidenten August Rei och den förutvarande lettiske utrikesministern Felix Silins.

Därefter berättar Nerman om svårigheter att fly, att många flyktingbåtar skjutits ner av tyskar, och att orsaken till flykten just då var att alla hade i starkt minne hur fruktansvärt svårt livet var under den första ryska ockupationen då mer än 130 000 balter deporterades till Sibirien och minst 6 500 mördades under svår, omänsklig tortyr.

Nog kan man säga att de visat just det under de senaste dryga tjugo åren de varit fria igen! De arbetar för sitt eget folk; för att skapa en god levnadsstandard, som den europeiska; och ett öppet klimat människor emellan. Den här gången har de tagit stöd av EU och Nato. Må de få fortsätta som fria stater för alltid!

 

Citat från boken Gotland under beredskapsåren av B G Holmert.

En länk till mer om Birger Nerman: urn:sbl:8838 eller http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8838