.

Nej, det är fortfarande fuktigt och det ser ut att bli regn. I går mullrade det hela kvällen.

-----

 

Ants satte på radion och letade fram ett program Släktband från 2006. Den första delen handlade om den kvinna, Viive Selg, som letat efter sina estniska rötter.

 

 

Hennes föräldrar kom över Östersjön i en liten båt, som så många andra. Den båt som de färdades i var byggd i hemlighet. Ingen skulle känna till deras avsikter att lämna Estland. Båten hade aldrig testats i vatten när den sjösattes. Ryssarna var nära. Tyskarna var oroliga. De tog sig ut från staden. Vid en bro blev de avslöjade av tyska soldater och berordrade att återvända. De gjorde som de blivit tillsagda, de hade inget annat val. Men Pärnu, hela staden brann. Ryssarnas fällde bomber och lyckades sätta eld på det mesta. Röken la sig över stan, och den lilla båten med flyktingarna lyckades vända ut mot havet igen osedda. De la till vid en ö i havsbandet. Där mötte en estnisk far med en liten son. Han bad dem ta med pojken i båten. De gjorde det, men sedan, längre ut på havet kom stormarna. Båten kastades mellan vågorna. Pojken föll i vattnet vid ett sådant kast och dru nknade. Ingen kunde göra något för att rädda honom. När de blivit upphunna av ett svenskt fartyg föll även Viives blivande mamma i vattnet. Hon räddades av ett nät, men den väska hon varit så rädd om, den försvann i djupet. Det betydde att Viive aldrig fick se några foton från föräldrarnas liv i Estland. Ingen annan släkting flydde till Sverige. Hennes farfar kom istället till England, där han dog efter några år. Då skickade en släkting ett par foton till Viive. Släktfoton. Det var början till hennes stora intresse för släktforskning. Hon var i Sovjetestland en gång med sin mamma. Sedan blev det inte mer förrän efter Estlands nya frihet blivit verklighet. Den friheten som alla ester som flytt varit så säkra på att den måste komma. Numera reser hon ofta och besöker kusiner i Viljandi. Hon har bildat en grupp E-gruppen, som hjälper alla att hitta sina estniska rötter. Den är en underavdelning av G-gruppen vars hemsida är här:  http://www.g-gruppen.net/estlands.htm

 

Andra halvan av programmet handlade om en svenska vars pappa hade utvandrat till Amerika när hon bara var sex månader. Det intressanta var att båda delarna av programmet var lika intressanta. Hur många är det som har sina rötter någon annanstans är där han/hon bor? Någon som har okända rötter? Det är alltid så härligt att få en aning om varför man är som man är. Då blir inte allt så komplicerat.

-----

  

Jag läste en artikel i tidningen Axess, november 2012. Där blir det så tydligt att synen på rättsväsendet är helt olika i Estland och Ryssland. Trots att de är grannar och Estland har varit en del av både Tsarryssland och Sovjetunionen.

 

Fjodor Tiuttjev (1803-1873), rysk författare, har skrivit:

 

Elena Namli förklarar i sin artikel: Ett ryskt dilemma:

Därefter berättar hon att starka män dömts för något brott,(t.ex. Chodorkovskij)  som de är oskyldiga till, ändå kan känna sig skyldiga till att ha gjort misstag mot samhället i andra fall. De är skyldiga och ska straffas för samhällsbrott och sedan komma ut som rena människor.

Varför är det så?

Esterna är Europeer och har vår rättsuppfattning.