.

Två dagar i den estniska kalendern har en speciell magisk glans. Midsommar och jul är de två viktigaste dagarna i kalendern under året.

I Estland har midsommarbrasan tänts i flera tusen år. I forna tider förväntades man bli renad från sjukdomar och annat ont av elden, speciellt onda, övernaturliga krafter. Idag tror man väl inte på den kraften hos elden, men man fylls av en helig känsla när man står framför en levande eld. 

Midsommarbrasorna tänds på midsommaraftonens kväll, och brukar brinna till midsommardagens morgon.

"Den viktigaste, mest djupgående slagkraft denna sed symboliserade var: den var familjens speciella eld som skulle skydda deras jordbruksmark, boskap och släkt," säger forskaren, intendenten på Estlands Nationalmuseum Piret Õunapuu. "Det var levererade ritualer, som alla trodde på, och som en främlings öga inte kunde se eller förstå. (D.v.s. härskarfolken tyskar och ryssar) Man offrade runt elden och åt sin mat där. När man var klar med sin egen brasa gick man till den stora, gemensamma midsommarbrasan." Den hade man tillsammans med en eller till flera byar vid herrgården eller vid krogen.

De gamla traditionerna utvecklades sedan till att man måste kasta något i elden för att inte drabbas av något otäckt. 

Õunapuu betonar att till skillnad från andra sommarfester är drycken viktigare än mat denna helg. Det har under långa tider varit vanligt att dricka öl då.

I den stora elden trodde man att det fanns en helande och renande kraft, och därför hoppade man över den och fortfarande hoppas det över elden. Om flickorna tänkte på sin käraste medan de hoppade skulle de och den älskade få god hälsa. Gamla människor satte sig med ryggan mot elden för att ryggraden inte skulle stelna och de skulle kunna fortsätta att arbeta med jordbruket.

Annars har man spelat, sjungit, dansat, lekt ringlekar, gungat, ätit och berättat sagor och sägner från tid till annan. Många traditioner har försvunnit nu, men denna sed erbjuder ungdomarna även nu att med en bra ursäkt gå ut i skogen.

«Denna festdag är som en mystisk vacker blomma som bara blommar på midsommarafton, och bara för ett ögonblick," säger Õunapuu. "Den som hittar och plockar den blomman blir rik och lycklig. Man ska också  leta efter lysmaskar. Den flicka, som först hittade en mask skulle ha en fästman redan i augusti." 

Numera vaccinerar man sig och har myggmedel i fickan. 

-----

Jag skrämdes av ett uttalande i dag i radion. En man som krigar på rebellernas sida i Syrien, uppväxt i Sverige, berättade hur livet varit innehållslöst trots att han hade ett bra arbete med en god lön i Sverigehade han upplevt lyckan först när han deltóg för första gången i en strid i Syrien. Han blev så glad att han "bara skrattade och skrattade". Jag har så svårt att förstå glädjen i att skjuta ihjäl andra människor. Det är samma glädje som finns underförstådd i Lenins tankar.

Här är dagens Lenincitat:

Vi avvisar universell mänsklighet

"På vilket sätt avvisar vi moral och etik? I den betydelsen som förespråkades av borgerligheten som härledde den från Guds diktat...

Vi avvisar all sorts etik som härleds från något över människorna, över klasserna. Vi säger att det är bedrägeri och hjärntvätt.

Lenin
2 oktober 1920

(Lenin, V.I. Complete Works vol. 41. pp. 309, 311, 313. — “The Tasks of Youth Unions” (Lenin's speech at the 3rd Komsomol convention). Hitler says: “I release you from the chimera of conscience.”)

Jag känner ingen som helst sympati med den etik och moral som lenin talat om i citaten ni kunnat läsa på min blogg, som jag sett på novaja gazetas engelskspråkiga hemsida.