Nov 5, 2013 Kultur nu och tidigare.

Jag läser i tidningen Skärgård om hur man började intressera sig för de svenskar som bodde i våra grannländer. Plötsligt blev det intressant med Estlands- och Finlandssvenskar. Jag har skrivit om Albert Engströms besök på Odensholm/Osmosaar. Han hade med sig andra konstnärer också. Både författare och konstnärer sökte det svenska, och förbluffades av att möta ett liv "som för flera hundra år sedan" i vår närhet. På Ormsö gick kvinnorna klädda i hemvävda och broderade kläder, som inte alltid var fräscha. Men konstnärerna var ute efter ett idealiserat Sverige. De kunde inte avbilda kvinnorna som de såg ut. De målade vackra kvinnor i färgstarka kjolar med klara färger och helvita blusar. 
Kvinnorna på Ormsö hade otroliga arbetsdagar. Förutom de vanliga "kvinnliga" sysslorna med matlagning från grunden och tvätt utan maskiner etc. så skulle de också sköta lantbruket på somrarna när mannen var ute och fiskade. När barnen blev lite större måste de hjälpa till och en flicka skriver om sin dag när hon började med att göra frukost, äta och sedan bädda diska och ställa undan. Klä sina småsyskon och gå till skolan. Hemma igen var det hushållssysslor och hjälp med småsyskonen tills hon fick en liten stund över för läxor. Det måste varit fruktansvärt arbetsamt.
Runökvinnor
 
Nu tror jag ni förstår vad jag menar med att kvinnorna hade svårt för att hinna se så där fina ut som alla gör på tavlorna. 
Och så blev just det ett problem i dagens Sverige! 
 
Vem är det som ligger bakom den nya propagandan att det inte finns någon svensk kultur? Hur kan en sådan propaganda få ett sådant genomslag bland människor som ska vara intelligenta och kulturmedvetna? Beror det på att man inte tänker, bara accepterar det som sägs om det kommer från "rätt" person. Vem är r ätt person i detta fall?
Katarina Mazetti befarade att intelligensnivån i Sverige skulle sjunka avsevärt om vi inte tog in Friskt blod i vårt land. En intressant synpunkt. På de estlandssvenska öarna bodde en liten grupp människor på bara några tusen individer, och besökarna från moderlandet skriver hur förunderligt det är, att de ändå är så intelligenta. Det måste ju vara en stor inavel. Alla talar om de intelligenta ormsöborna. Måste man i dag skriva dumheter om oss för att vi ska falla?
Sångfest i Haapsalu.
Jag läser i Skärgård att det var finlandssvenskar som iscensatte den, och att många sånger var finlandssvenska.
 
Det har varit en nedmontering av vår svenska kultur. "Vi börjar med barnen" sa 68:orna på 1970-talet. På dagis skulle barn lära sig den rätta läran. Man fick inte läsa gamla sagor t.ex. Jag själv hittade mormors läsebok från folkskolan när jag var i 10-årsåldern. Där läste jag om Prins Hatt under jorden och andra folksagor. Jag läste Elsa Beskovs sagor och i skolan lärde vi oss alla gamla sånger som sjungits länge i vårt land. De sångerna har våra barn aldrig hört. De skulle inte tillhöra den nye svensken. 
När mina barn började skolan på 1970-talet hade jag en lektion med alla klasser på låg- och mellanstadiet för att visa dem våra lekar, som också gått i arv, men som inte lektes längre. Jag tyckte att det var bara spring och bråk på rasterna. Ingen hade lärt dem. Man skulle glömma alla våra svenska traditioner. Resultatet ser vi nu. Nu kan vissa säga att det inte finns någon svensk kultur, men. Nej! Jag vet att den finns, och att de invandrarpolitiker som säger att de ska skapa en ny svensk kultur ska visa lite respekt för det folk de flyttat till. Liksom vi ska visa respekt för dem, men vi ska inte lägga oss raklånga och underkasta oss deras nya idéer oreflekterat.
Förresten: Den första julgranen restes i Estland. Är det då en rent estnisk kultur att ha julgran eller hur ska vi säga?
 
Det är mycket bra att läsa hur utländska medier berättar om allt som händer. Man blir hjälpt i sin förståelse av omvärlden genom att se händelser från olika håll. Man kan säga att man blir inte så enögd. Man får ett helt annat perspektiv på Sverige när man lever i ett annat land. Jag menar att det är nyttigt och uppfriskande att lära sig leva i en annan kultur. Här i Estland är folkkulturen viktig. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0