jan 13, 2014 Minns ni Den sjungande revolutionen?

 
I Kursen i Folkloristik läser jag just om vardagsritualer och vad man gör för att få ordning på sitt liv. Hur man skapar krisriter när något händer.
Jag tänker på Estland förstås när jag läser. Hur de i möjligaste mån försökte bibehålla sina seder under ockupationsåren och hur det mesta förbjöds av myndigheten. Det är svårt för oss att förstå att man inte ens fick sjunga vanliga enkla sånger utan hot om att bli dödad eller misshandlad. Bara vanliga födelsedagssånger, julsånger, visor i skördetid o.s.v. De fick inte ha julgran, inga adventsljus. Inget av det som blivit en ljus tradition under den mörka vintern. Visst förstår jag kanske att, om man vill förändra världen helt och hållet, då måste man förändra även traditioner. Men att straffet kunde vara döden eller deportation är helt oförståeligt. Och : Det var absolut inte fråga om frivillighet för de allra flesta. Det var tvång och angiveri som rådde.
Våra släktingar var på Sångfestivalplatsen i Tallinn 1988.
Det är så typiskt västerländsk vänster att reagera som Harry Schein gjorde när han tolkade sångfestivlen i Tallinn, som blev starten för den sjungande revolutionen, som nazism. Tänk att han inte förstod den känslan alla fylldes av när de tillsammans sjöng de förbjudna sångerna utan att alls känna rädsla. Trots att landet fortfarande var ockuperat.
 
Vi har också våra sociala traditioner. Vi firar tillsammans och lär känna varandra. Under ockupationen hade de alltid gardiner för fönstren och klistrade ofta fast ljuddämpande material på ytterdörren för att få ha sitt privatliv i fred. 
 
Det ska verkligen bli intressant att läsa vidare. 
-----
Från estlandssvenskarnas hemsida:
 
Den 20 september 2014 är det 70 år sedan segelskutan Triina lämnade Estland och satte kurs mot Sverige med sin last av estlandssvenskar på flykt undan krig, ockupation och förtryck.

Den septemberresan över Östersjön 1944 kom att bli den sista av de s.k. sjuktransporterna som var godkända av den nazityska ockupanten.

Under Minnesåret 2014 kommer flera arrangemang som relaterar till flykten, förtrycket i Estland och flyktingarnas nya liv i Sverige att genomföras både i Estland och Sverige. Närmare information kommer att publiceras på www.estlandssvenskarna.org.

-----

 
Sergei Metlev
Sergei Metlev, den unge ryssen som för några år sedan blev hotad till livet när han protesterade mot Moskvas syn på de rysktalandes situation i Estland, säger i dag att han önskar att de estniska politikerna talar på så sätt att de rysktalande förstår vikten av den estniska kulturen och poltiken. Han menar att det är gott hopp att de kan göra det eftersom redan nu ser sig fler än 75% av alla rysktalande som ester. Problemet som kan kullkasta allt är att de rysktalande bara har ett parti att rösta på, Keskerakond medan esaterna har fler.
Det var ju genom att skapa en allians med och senare inkorporerande av de rysktalandes partier som Savisaars parti Keskerakond blev så stort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0