.

Jag reflekterar över hur vi värderar händelser, och om svårigheten att bestämma om vad ordet sanning egentligen betyder.

I många länder talas det om att det var nazister och fascister som fick den ukrainske presidenten att avgå. Det är så märkligt att när man vill understryka att det är riktigt usla människor som agerar, då är de fascister, vilket också betyder att alla har rätt att agera emot dem. Putin använder de uttrycken, och man hör det i också Sverige och andra västländer. Det är så torftigt.

Det handlar om att världen bestämt att endast Hitler personifierar ondskan och han står för alla dåliga tankar och egenskaper en människa kan ha. Samtidigt som de som utförde de fruktansvärda morden, tortyren och de andra omänskligheterna i de kommunistiska länderna, de är nästan onåbara. De är "goda" i grunden. Och jag kan aldrig, aldrig förstå skillnaden.

Om vi kallar demonstranterna i Ukraina för fascister går vi Putins ärenden. Vi har hört att Sverige varit inblandat med en svensk militär, vilket ger Sverige en roll bland fascisterna. Hur kan vi på något sätt förringa sanningen, nämligen den att Putins militär gick in i ett främmande land (även om de tagit bort alla nationalitetsbeteckningar) , och femtekolonnare har utropat en regering för Krimhalvön.

Vi har också bestämt att nationalism är en fruktansvärd företeelse. Ja det är den definitivt om den utestänger andra människor med våld och helst vill förinta dem. Om vi missunnar dem vår välfärd och stänger oss inne i vårt goda liv och ser på de svältande, lidande utan att reagera. Om vi föraktar de andra.

Det är en bild av nationalism.

Om vi istället tänker oss in i att vi i vårt eget land påtvingas en helt ny kultur, som vi uppfattar som främmande, omänsklig och förödande för vår frihet. Vår uppfattning om hur livet bör levas skiljer sig totalt från detta. Vi vill tala vårt eget språk i vårt eget land. Vi vill leva enligt de traditioner vi haft sedan länge. Vi avser inte att påtvinga någon annan vår livssyn. Vi vill bara leva i vårt eget land på ett sätt som känns rätt enligt vår moral och rättsuppfattning. Andra människor är välkomna hit, men vi talar vårt eget språk till vardags, men kanske "bad English" med dem. Det kallas också nationalism, men jag kan inte se det negativa i det.

Jag läste om Nationalismens apostlar i gårdagens DN, där man bara ser negativa egenskaper i begreppet. Det är "antingen - eller" som gäller. Man tar för givet att ett land där man har kvar och odlar sin gamla kultur, där är det farligt för andra att vara. Där arbetar man för att utesluta andra eller t.o.m. förinta dem. Är inte det propaganda också?

Vi propagerar så hårt för farorna med nationalism att det till slut inte kan finnas något positivt med den. Vi tar för givet att man behandlar alla folk illa som kommer från ett annat land. Vi tar det så för givet att vi inte ens undersöker om så är fallet. Det var precis så det gick till i Sverige när Sovjetunionen upplöstes. Självklart blev alla ryssar misshandlade i de återuppståndna staterna! Och ingen dj...l hade frågat hur ryssarna behandlade de ockuperade  under ockupationen. Undret var ju, att trots att de själva i de nu fria staterna levt ett så svårt liv, trots det misshandlade de inte ockupanterna när de fick möjligheten. De återskapade sin kultur, sitt livsmönster och sitt rättstänkande. Helt enkelt.

Det riktigt nationalistiska landet som finns i världen just nu är Ryssland. Det ryska blodet är viktigare än t.o.m. det annat slaviskt blod. I alla sammanhang ska ryssarna skyddas.  Man tvångsplanterde ut ryssar i andra länder under sovjetåren och nu har man gett rätt att "skydda dem" med alla medel. Ryssland erbjuder nu att rysktalande i alla stater ett ryskt pass; förutsättningen är att de lämnar tillbaka ev. andra pass och att de talar ryska, och inte bara det: de måste tala ryska i sina familjer. Alltså bör man gifta sig ryskt, gå i ryska skolor och ha en rysk historieuppfattning.  (Men.. vänta nu… ryssarna kräver ju att alla ryssar ska få tala ryska i alla länder. Att de andra länderna ska anpassa sig efter ryssarna.) Den "grå ryska massan" har denna uppfattning. De tittar bara på rysk statstelevission och läser bara ryska statstidningar. Men hur ska det gå för de ryssar som blivit ester, hur ska det gå för dem? Är det ryssarna eller makten i de här länderna som är intressant för Moskva?

Vilka andra statsledare kan ljuga om allt på det viset? De bara fortsätter att ljuga. Hela tiden ger de sin version hur osann den än är för oss andra.

“Janukovitj var en hedersman, Carl Bildt är fascist. Alla är fascister utom vi”, säger Moskva. Ibland när de glömmer Stalins order kallar de dem istället för nazister. “Vi försvarar Lenins statyer i hela världen. Lenin var en god man som ville gott. Stalin ville också gott, men gjorde fel ibland. Det var judarna som förstörde vår revolution. Osv. osv.” Sånt här har sagts och sägs dagligen i Ryssland. Var finns det verkligt fascistiska landet egentligen?  

Jag tror inte man i Sverige har tänkt igenom vad det egentligen innebär att så otroligt många människor från så många olika kulturer kommer till vårt land. Har vi gjort vad vi kan för att deras liv här ska bli så bra som vi alla vill? Nej. Då hade inte imamen skjutits som vi hörde om i gårdagens "Veckans brott" på TV. Ingen förstod att han verkligen var hotad till livet. Alla människor har sitt öde, och vi måste vara beredda att skydda allas våra liv i vårt land. Men för den sakens skull ska vi inte förinta vår egen kultur. Hur naiva får vi vara egentligen? 

För övrigt fördöms Edgar Savisaars uttalande (se 3 mars)  överallt i Estland. T.o.m. hans närmaste taleskvinna Kadri Simson säger att det är oacceptabelt det som sker i Ukraina. Savisaar ses som en förädare; hur de rysktalande tänker kan jag inte säga. En politiker har också krävt en förtroendeomröstning gällande Savisaar. Flera debattörer utpekar Savisaar som Moskvas megafon, t.ex. Marju Lauristin.

Estland har bett om mer bokstavligt Nato-skydd. Nato-USA skickar nu ytterligare sex plan till området för övervakning och signalspaning. I motsats till de svenska JAS-planen är de stridsberedda dygnet runt. Helgdag som vardag. Nu hoppas många i Estland även på marina fartyg t.ex. hangarfartyg utanför Tallinn. Inget Ukraina i Estland!

Nobels fredskommitté i Oslo meddelar att 47 organisationer har föreslagit sammanlagt 278 kandidater, bl.a. Rysslands president Vladimir Putin. Även Malala är föreslagen.

Minns ni Hitler och MacMillans uttalande:"Fred i vår tid!"