.

Jag har läst ut Åsne Seierstads bok om Breivik,norrmannen som dödade 7 människor i Oslos regeringsbyggnad och 69 ungdomar på Utøya i juli 2011.

Boken var intressant, och det jag fokuserade på var, hur Breivik kunde se det som sin uppgift att döda så många människor.

Det som Seierstad förmedlade var en människa som bortsåg från känslor. Det gällde att visa landet vad alternativet var om den stora invandringen fortsatte. Han kallar sig för Norges största terrorist i modern tid, och visste att antingen, mest sannolikt, skulle han dödas; annars var det fängelse som gällde. Han hade publicerat sitt manifest där han förklarade sina åtaganden att döda.

Varje offer på ön fick flera skott i sig, och en ung man hittades av en polis, som kände att pojkens hjärna delvis hade runnit ut ur skallen, men trots det verkade han leva. Han petade in hjärnan i skallen igen och försökte stoppa blodflödet. Pojken överlevde.

Breivik hade en svår barndom. Men det som verkligen skapade mördaren var att han tillbringade mer än fem år framför datorn med ett krigsspel med "soldater" från många olika länder, där han avancerade till chef för en grupp. Han organiseradfe och ansvarade för alla strider och bestämde vilka som fick vara med i hans grupp. Sedan dödade de hela tiden. Ett sådant spel under så lång tid, när han nästan aldrig lämnade sin lägenhet, gjorde definitivt inte att hans EQ utvecklades. Så som Seierstad framnställer det i boken vet han vad han gör på ön. Han är fullständigt medveten om vad han gör, men manar att han måste göra det för att rädda Europa.

Han är chef för en grupp, Knights Templar, som han leder, säger han. Det är den gruppen som ska rädda Europa.

Det är alltså invandringen han vänder sig emot. Han är rädd för att den norska kulturen ska försvinna och Norge och övriga Europa ska bli muslimskt. "De föder ju så många barn." 

Åsne Seierstad.

Jag tror säkert att det kan finnas fler människor som kan utveckla samma tankar, och när jag tänker på Andrepiloten som körde planet med 149 människor ombord rakt in i en bergsvägg, då var det ju ingen ideologi, men samma kyla inför att döda andra människor. Det är oerhört skrämmande. Med alla vår moderna utveckling kan vi inte längre veta vad som ska hända. Äsch! det har vi aldrig kunnat.

En viktig sak, som jag har talat om länge här i bloggen, det är att vi ska vara rädda om vår kultur och vårt rättsväsen. Vi ska inte förminska oss, som vi gjort så länge nu. Andras kultur tycks vara viktigare än vår. Jag menar: Vi är hemma här, vi lever i en kultur som har utvecklats mot all större humanism och mänsklighet, och vi får inte låta den ätas upp av den nya "godheten" där alla andra tycks viktigare än vi själva. 

Vi måste skydda oss från inbrytningar, som dem Putin har gjort i Georgien och Ukraina. Vi är inte säkra någonstans på jorden. Det ser vi också nu i Afrika och Arabvärlden. Det räcker inte att tro att godhet skyddar. Se hur det gick i Tibet när de la ner sitt försvar. Grannen, diktaturen, Kina tog över landet "lätt som en plätt".

Vi människor är mycket olika. Vi får aldrig tro något annat. Galningar finns överallt. Liksom kloka människor.

I Estland är man nöjd med att Nato-planen dundrar över deras huvuden. Det skänker trygghet. Ungefär som när Tunnan-planen flög över Uppsala och småungarna tittade beundrande på dem och ropade "Heja pappa!" efter dem.