Feb 7, 2015 Tala om att kasta sten i glashus!!

 

I onsdagens DN kunde vi läsa:

Ryssland bör kräva flera tusen miljarder euro i krigsskadestånd från Tyskland – för andra världskriget. Det kräver en rysk parlamentsledamot. Samtidigt förbereds ett uttalande som fördömer Västtysklands ”annektering av DDR 1990”.

En intressant vinkling. Kanske är det dags att Estland m.fl. stater kräver krigsskadestånd från Ryssland?

    

 I onsdagens Izvetstija berättar dumaledamoten Michail Degtiarjov att han har bildat en arbetsgrupp med uppgift att bedöma hur mycket dagens Tyskland bör betala Ryssland för dödsoffren och förödelsen under kriget för 70 år sedan. – Jag menar att summan i dagens penningvärde borde hamna på minst tre fyra biljoner euro, som Tyskland ska betala Sovjetunionens efterträdarstat, det vill säga Ryssland, säger Degtiarjov som sitter i nationalistpartiet LDPR:s ledning.

Dumans talman, Sergei Narysjkin har beordrat en arbetsgrupp att förbereda ett uttalande som fördömer den tyska återföreningen 1990 – eller med talmannens ord ”Västtysklands annektering av DDR”. Han jämför Tysklands återförening med annekteringen av Krim.

– Till skillnad från Krim så genomfördes aldrig någon folkomröstning i DDR, sa talmannen i duman.

När det gäller återföreningen så var den ett resultat av förhandlingar mellan de båda tyska staterna, och i öst bekräftades den genom storsegern för Helmut Kohls CDU i landets enda fria val i mars 1990.

När det gäller krigsskadeståndet hävdar Degtiarjov att Sovjetunionen ”inte fick en kopek” av det besegrade Tyskland efter kriget.

   

 

Det är en sanning med modifikation: vid Jaltakonferensen 1945 kom de allierade överens om att inget skadestånd i pengar skulle tas ut av Tyskland sedan det hade besegrats, i stället skulle segrarna kompenseras genom att de beslagtog tyska industrier och satte tyska fångar i tvångsarbete.

Sovjetunionen satte dessa planer i verket, och skapade dessutom en satellitstat, det blivande DDR, i sin ockupationszon.

Att Sovjetunionen led svårt under andra världskriget ifrågasätter ingen. 26,6 miljoner medborgare dödades, hela 13,5 procent av landets befolkning. Parlamentarikern Degtiarjov jämför de sovjetiska offren med de judar som mördades under Förintelsen, och vars anhöriga har kompenserats ekonomiskt efter kriget. – Man har alltså betalat ut kompensation till de sex miljonerna Förintelseoffer, men struntat i 27 miljoner mördade Sovjetmedborgare.

Det är svårt att skära i den här artikeln. Det är så fel allting. “En vuxen kan vrida och vända på sanningen så att den passar honom”, förstod jag redan som femåring. Detta är så historiskt fel. Tyskland och Sovjet kom överens om att dela på Europa. Hur kunde de ta sig den rätten? Blev någon av de annekterade länderna tillfrågade innan Molotov-Ribbentroppakten skrevs under? Ska de staterna bara finna sig i vad som hände. Polen anfälls från två håll av två stora arméer. När det gäller skadestånd till dem läser vi i Wikipedia:

Som en följd av Nazityskland angrepp hade Polen varit utsatt för enorm förstörelse av sin industri (62% av det förstördes), dess infrastruktur (84%) och förlusten av civila liv (16,7% av sina medborgare under kriget). Materiell rekompensation från Tyskland har uppskattats till cirka € 525.000.000.000 eller $ 640.000.000.000 i 2004 bytesvärden. Den 23 augusti 1953 meddelade Folkrepubliken Polen under tryck från Sovjetunionen att den skulle ensidigt avstå från sin rätt till krigsskadestånd från Östtyskland den 1 januari 1954 med undantag av skadestånd för nazistiska förtryck och grymheter.

Alltså. Sovjet har inte betalat skadestånd till någon.

Sovjet ska betala för vad de gjorde i de stater de annekterade. De mördade, skövlade och deporterade. De tvingade soldaterna att gå framåt vare sig det gick eller inte. Retirerade en Röd armésoldat blev han skjuten av de egna.

 

Sovjet skulle inte ha klarat sig utan de enorma sändningar av utrustning och mat från USA i form av ett "land-leaseavtal". England, som skrev under ett liknande avtal, har betalat tillbaka vartenda öre. Ryssland har inte betalat någonting.

 

En est var mer rädd för de röda soldaterna än de nazistiska. Jag skrev den 23 aug 2009:  Bland annat sa Ülo, att det var skillnad på de sovjetiska och de tyska soldaterna. När man såg en rysk soldat gick man en stor omväg av fruktan, men en tysk soldat var man inte rädd för på det sättet. De kunde till och med skoja med en liten pojke.

 

Frågan är också hur de fått fram siffrorna på de döda. Är esterna medräknade är det inte Tyskland som ev. ska betala skadestånd för dem, utan Ryssland. I de flesta fall var esterna tvångsvärvade, och fick redan då välja mellan att slåss eller dö utan strid. Nej om de går vidare med detta, då ska antalet på alla som blev Sovjets offer räknas fram, och hur stor andel av befolkningen de utgjorde.

 

Tala om att kasta sten i glashus!!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0