Maj 30, 2015 Historiedagarna, estlandssvenskarna. Del 3.
Äntligen! Nu fortsätter jag med del 3 av De estniska historiedagarna i Tallinn 2015.
Jörgen Hedman, författare o gymnasieadjunkt vid Tyska skolan i Stockholm föreläö
ser om estlandssvenskarnas historia, och vi får en massa årtal av intresse att lära oss. Jag försöker presentera dem i dag.
Att Östersjön är en viktig handelsled, det kan vi hålla med om. Det var ju bl.a. över Östersjön och vidare över Estland och Ryssland vikingarna tog sig för att komma till Konstantinopel. En mycket stark orsak till intresset för estniska öarna är också att hamnen i Paldiski och Rågöarna är isfria under vintern! Hamnen i Paldiski är dessutom hamnen en djup naturhamn.
Nu kommer årtalen:
1196-1206 Dansk-svenska korståg till västra Estland.
1206-1220 Svensk bosättning o kolonisering av Wiek.
1219 Danske kungen Valdemar Seir erövrar norra Estland.
1271 Den första svenska namngivna byn i Estland är Aponäs.
1283 Rågö nämns första gången. Padise kloster är betydelsefullt och tillhör cisterienserorden.
1296 Helmold von Lode grundar staden Lodenrode i det inre av Rågerviken.
I ett försök att konkurrera med Reval som handelsort. Tecknar ett avtal med Lübeck i Tyskland, viktig Hansastad. Lodenrode får samma rättigheter som Lübeck. De kan ju konkurera med Tallinn med sina isfra vintrar. Men det visar sig vara en dödfödd tanke, att konkurrera ut en ledande handelsförbindelse.
1305 Cisterciensermunkarna flyttar sin verksamhet helt till Padis från Riga. (Bedrev aggressiv mission i hela området)
1343 det stora estniska upproret på Georgsnatten, Jüriöö, mot den tyska överheten. De slår ihjäl alla tyskar de kunde män, kvinnor och barn. Tyskarna svarade med vad som kan kallas en bondeslakt, som resulterade i ödelagda byar, och möjliggjorde ny svensk bosättning.
1345 Fem namngivna svenskar köper Stora Rågö o Laides. Tysk adelsman säljer först en del av sitt gods på fastlandet, och efter ett par år resten av godset, och svenskar flyttar in.
1309-talets mitt eller slut nämns svenskar i Korkis vacka. (Vacka betyder “skatteområdet” )
Före 1402 nämns svensk bosättning även i Vihterpalu vacka.
1561 Blir norra Estland svenskt.
1562 Alla fem vacker runt Rågerviken upptas i svenska skatteboken.
1650 Rågerviken, vid Rågö, blir en naturlig hamn för den svenska flottan.
1684 Hela flottan flyttas till Karlskrona.
1667 En undersökning av svenskar i Laides med omnejd. Rättsliga status undersöks.
1684 Karl XI:s skyddsbrev angående svenskar kring Rågerviken. Man beslutar att de s.k.: svenskarna i Pallasi själva verket är ester, och de mister sina privilegier. (svenskar hade tilldelats rätten att äga bostad och åkrar, och kunde inte klassas som livegna, som esterna gjordes från 1200-talet)
1684 De fria svenskarna i Padis slottslän åläggs att ställa upp med 71 båtsmän, varav 16 från Stora Rågö. De försäkras fortsatt frihet. (gäller både livegenskap o lägre skatter)
1688 svenskar i Laides fråntas sina privilegier. Svenskarna som köpte Laides anses inte vara svenskar eller förfäder till invånarna i Laoküla by. De som vill flytta får göra det.
1710 Ryssland erövrar Estland. Basen Rogerwiek (Rågerviken) anläggs åren 1715-25.
Peter den Store ser en bra flottbas där, som han vill behålla.
1762 skapas det nya namnet Baltischport, tidigare Paldiski.
1783 får Baltischport formella stadsrättigheter. Tanken är att den isfria hamnen ska bli militärbas.
Nu hoppar vi fram:
1939 Estland tvingas avträda Paldiski som åter blir rysk flottbas. Evakuereing sker av den svenska befolkningen på öarna. En stor del av dem blir hemlösa.
1940, 110 rågöbor får svenska och estniska statens tillstånd att flytta över till Sverige.
Man bildar Rågöstiftelsen och Rågökommittén för att hjälpa dem som kommer. Det kunde vara övergivna fiskebostäder eller skärgårdshemmansom inköptes och där man placerade estlandssvenskarna. Arbetet kan jämföras med det som gjordes 1929 då 900 svenskar från Gammelsvenskby, som levde i Ukraina kom till vårt land. (Kanske skulle man studerat detta innan man tog emot så många flyktingar i dagens Sverige.)
1939-44 lämnade nästan alla estlandssvenskar Estland. Från början kallade man det sjuktransporter. Det blev ca 7-8000 som flydde. Av rädsla för att bli uttagna till Röda Armén eller Tyska armén var det till en början många unga män som flydde.
1949 Paldiski med omnejd blir exklusivt militärområde, med enbart tillstånd för sovjetisk militär närvaro.
1962 Paldiski blir övningsbas för kärnvapendrivna U-båtar.
1991 Estland blir åter självständigt.
1 aug antas: Lagen om egendomsreform i Estland. Äganderätten räknas efter 1939:års ägande, och alla egendomar ska återlämnas till 1939 års ägare. Det beslutades att det Sovjet gjort var kriminellt.
1992 Staten börjar återlämna mark.
1995 utryms Paldiski-området. De ryska soldaterna har lämnat landet och det andra världskriget tar äntligen slut för esterna.
Till den äldre historien igen:
Det görs en dansk kartläggning 1219-1220. Den s.k. "Estlandslistan av den stora danska jordboken" tillverkas.
De estniska byarna som danskarna erövrat omtalas där. Det gäller byarna i Harjumaa, Virumaa och delvis Järvamaa. Där finns inte så många byar än, men Laidesby kan vi se. Laides= holme. Man färdades sjövägen för besök. 1220-30 fanns ännu inga svenskar där.
Varför koloniserades de estniska öarna? Under 11-och 1200-talen var Sverige “överbefolkat” och man började med nya jordbruksmetoder. Det var detta som gjorde att svenskar sökte sig nya områden att leva på. Ibland var överförflyttningen oganiserad (1203-1206 och 1343 och framåt) ibland var det naturlig flyttning bara.
Paide kloster var en viktig markägare. De hade krav på t.ex. att få del av den fångade fisken.
Landhöjningen var också en orsak till flytt.
Varför flyttade svenskarna frivilligt till de estniska öarna?
-
Skattelättnader. (De blev priviligierade invånare)
-
Geografisk o ekonomisk nisch
-
De outnyttjade kustbygderna. (Esterna hade sällan sökt sig till kusten)
-
Fisket o sälfångsten samt sjöfågeljakt. (Där fanns god tillgång till dessa.)
-
Kreaturshållningen med ost o smör. (Viktigt för svenskarna, och större möjligheter för dem än i Sverige.)
-
Lotsningen och assistansen vid skeppsbrott..
Varför blev då en svensk bonde i Estland?
-
De var fria, i motsats till de livegna esterna.
-
De fick en högsta gräns för skatter, avgifter o dagsverken
-
Visst beskydd av överheten.
-
Viss rusthållsskyldighet.
Köpet av Stora Rågö 1345
-
28 april sålde abboten i Padios ön till fem svenskar till ett pris av 34 mark silver. De kunde inte betala direkt, utan skrev på att det skulle vara betalt före julen 1349.
-
Klostret skulle sina behålla fiske- och betesrättigheter.
-
Fick bruka enligt eget önskemål, men ej avverka brännved för försäljning.
-
Köpet görs enligt svensk rätt. (Osäkert vad det betydde.)
Priset motsvarade priset för fyra fullt rustade stridshästar, eller 12-13 arbetshästar.
Hur såg då Stora Rågö ut 1345?
I den nordvästra delen av ön fanns deras bostäder, som nu har brunnit.
Däremot har deras betesfält funnits fram till våra dagar.
De stora byarna sedan är Storbyn och söder om den, Munkgärde.
På 1500-talet var även Rågöarna “överbefolkade”.
Varifrån kom då dessa svenskar?
-
I bynamnen finns ordet “bol”, en term som används i Finland.
-
Deras Runkalendrar, som användes som arbetsschema och helgdagar, följer Åbo stifts exklusiva dagar.
-
S:t “Äinvaldär” som dyrkades på Södra Rågö kopplar till Borgå, Blekinge och Nederländerna
-
Köparnas namn antyder att åtminstone de flesta kom från Finland.
Deras livshållning:
De levde på fiske, jakt och kreatur och i allmänhet mindre jordbruk.
En typisk gård 1686 i Storbyn, Lilla Rågö. vid 1400-talets slut och 1500-talets början:
På varje gård fanns:
-
Två vuxna män
-
en häst
-
två oxar
-
två till tre kor
-
en till två kvigor
-
någon kalv
-
åtta får.
Men förändringar kommer:
-
1498 Ridderskapet i Harrien kräver högre skatter av svenskarna.
-
1508, Tyska ordens beslutar: Alla svenskar kvarstår under sina gamla rättigheter, men om någon svensk vill bruka en annan hake (hemman) och besitta denna, då ska han komma under samma förhållanden som varje annan Hakeman. (est)
-
1509: Harriens ridderskapet och biskopen av Reval fattar samma beslut:
Alla svenskar kvarstår under sina gamla rättigheter, men om någon svensk vill bruka en annan “hake” (hemman) och besitta denna, då ska han komma under samma förhållanden som varje annan “Hakeman”. (est). Alltså samma lydelse som ovan.
-
1509. Revals stad protesterar. Om ridderskapet genomför sina fordringar angående bondeförhållanden kommer Revals stad att för upprätthållandet av stadens behov att inkalla främmande, icketyska nationer (ester), utifrån till staden. Nämligen “till att utgöra våra drängar o pigor, något vi hittills haft de här födda svenskarna till”.
Konsekvenser
-
Svenska bosättningsområden begränsades 1509. En expansion för svenskarnas del var inte längre möjlig.
-
Svenskar som flyttar ut förlorar sin personliga frihet.
-
Följden blev också en naturlig uppdelning av de svenska odlingsenheterna genom arv, haken delades i mindre o mindre enheter.
Svenska regenter försökte garantera skydd genom de svenska privilegiebreven, men de gällde inte under Rysslands regim.:
-
Karl IX skyddsbrev för bönderna i Padis område år 1600
-
Detsamma 1691 (endast Stora Rågö)
-
Gabriel Oxenstierna skyddsbrev för bönderna i Wichterpahl år 1614.
-
Drottning Kristinas skyddsbrev 1638, gällande Stora Rågö för att poängtera för adeln att detta skulle gälla.
-
Karl XI för Laidsby 1684, och utredningen 1688
-
De ryska makthavarnas resolution angående Rågö 1714 följde den svenska lagen.
-
1769 De ryska makthavarnas resolution angående Wichterpahl avslutade svenskarnas privilegium.
-
Livegenskapens upphävande 1816. Den stora och mycket betydelsefulla förändringen för alla.
Förläningar var vanliga, speciellt när konungen inte kunde betala sina generaler och befälhavare. Detta är Estland:
-
1588. Wichterpahls byar förlänas Betendt Grönigh.
-
1595. Slottsfogden Hans von Wartmann förlänas delar av Kegels slottslän (inkl Laides vacka). Bekräftas 1629 av GIIA.
-
1622 borggreve Hans von Ramm i Riga förlänas hela Padis slottslän inklusive svenskbygdernas Stora Rågö och Wichterpahl/ Korkis
-
1628 von Ramm köper Lilla Rågö av kronan o därmed var hela svenskbygden runt Rågerviken i privat godsägarägo.
En stor katastrof inträffade när Estland drabbades av pesten 1710-11. Till exempel fanns på Stora Rågö endast 37 överlevande. 174 dog. Endast 15 gårdar var sedan bebodda på ön. 6 gårdar var ödelagda och även 5 torp stod öde.
Vissa saker stannar kvar i människors minne. Man talar om “före” eller “efter Krimkriget”, “före” eller "efter andra världskriget, och i svenskbygderna har man ett annat uttryck också.
Det var den estlandssvenska lärarinnan, Marta Blees, som gifte sig med en finsk lärare, Gotkampf. De vigdes och på natten när de sov, då vaknade brudgummen och behövde en toa. Han undersökte noga, men hittade bara en behållare med en vätska under sängen. “Jaha, är det den de använder, då göra väl jag det också”, tänkte han. Och sedan myntades uttrycket: “före” och “efter Gotkampf pissade i öltunnan”.
Ja, sedan kom ryssarna tillbaka. Och Sovjet…
1991 Den andra FRIHETEN!!
Maj 9, 2016 De estniska historiedagarna, 2
Så, då har jag sett om det första programmet av åtta om Historiedagarna i Tallinn.
Estlands förre ambassadör i Sverige höll alltså ett intressant föredrag. (Jag började skriva om det i går.)
När han talade om den svenska stormaktstiden menade han, att den både började och slutade med Estland. Det en erövrare då strävade efter var att få en maktbas. Territoriella erövringar innebar först och främst större ära och prestige, och det var i början absolut inte fråga om några vinster i kapital. Tvärtom innbar de första åren höga kostnader, innan de började generare avkastning.
Sverige som fritt rike börjades först 1523 med Gustav Vasa, och det var hans söner som stred för äran. De måste visa världen att de var stora och framstående kungar i norr.
Vad jag inte visste var, att Karl IX tillbringade mer än ett år i Estland, mer än någon annan svensk regent. Kari XII var i landet ungefär ett halvår. Karl IX var naturligtvis där för att kriga. Framför allt mot polackerna. Karl XII stred ju mot ryssarna.
Laidre talade också om hur de baltiska folken värderades. När Bastiljen stormades 1789 sålde man fortfarande slavar i Estland, t.o.m. för en mindre penning än slavarna i USA såldes för.
1844 gjorde Elias Lönnrot en resa till fots genom Estland. Hans slutsats av den och vad han därmed sett var, att han absolut inte ville bo i det landet.
Esterna har mestadels varit åskådare till den egna historien. Men minnet har de kvar!!
Man säger att det är segrarna som skriver historien,men det ‘är också segrarna som medvetet glömmer historien. Offren och deras ättlingar har bättre minne än förövarna. Men nu är det annorlunda. Med den digitala tiden har standarden förändrats från att glömma till att minnas. Samtiden har numera förlorat förmågan att glömma. Laidre uppmanar alla: Glöm inte bort förmågan att glömma.
Efter att livegenskapen i Balikum hade upphävts 1816, och människor kunde försörja sig med egna lantbruk och tilläts köpa hus och åkrar började man känna på ordet “frihet”. En fransman skrev 1855 att “befrielsen bara var en fråga om tid”.
Före 1914 fanns det 19 monarkier och 3 republiker i Europa. 1918 fanns 14 monarkier kvar och republikerna hade ökat till 16.
En av de nya republikerna var Estland. Landets ställning i världen hann inte grundläggas ordentligt. En fransman skrev 1934: “Det vore fåfängt att låtsas att baltstaterna har högsta prioritet i Europas affärer. Men med deras läge mellan Ryssland, Polen och Tyskland, måste deras reaktioner på politiska förändringar vara av intresse. Dessa små stater har lite av bytesdjur i sig i relationen till sina stora grannar. Det vore svårt att avgöra vad de fruktar mest: Den protektionistiska ensamheten hos Sovjetunionen, Tysklands direkthet eller Polens uppslukande anbud. Helt klart har ingen av de tre staterna alltigenom hedervärda avsikter. Frågan om: hur ska det sluta? Den tanken måste ofta uppkomma hos baltiska statsmän.”
1934 skedde Konrad Päts statskupp. Blev Estland då en diktatur? Var landet odemokratiskt? Svaret på den frågan är ‘Ja’. Men minns att den manövern hindrade fascister att ta makten på demokratisk väg. Så som skedde i Tyskland med Hitler. Det berodde ferämst på att andra partier hanterade inte de problem som gemene man brydde sig om. (Jag anser dock att det i Estland mest berodde på att landet var i ekonomisk kris, som många andra av världens länder, och Vapsarna, frihetssoldaterna hade en gång tidigare räddat dem och gett dem frihet. Människorna hoppades på dem, men Päts ville inte ge dem makten. Därför beslutade han att upplösa riksdagen och ta makten själv tills vidare.)
Polen och Baltikum var de första offren när Europa delades i avtalet mellan Tyskland och Ryssland. Och Väst såg fortfarande inte Baltikum som riktiga suveräna stater. I dec 1941 skrev en brittisk UD-man ”Jag anser inte att de baltiska staternas oberoende är en europeisk nödvändighet”.
“Det som förenar kommunism o fascism är lika viktigt som det som skiljer dem åt. De hade en gemensam fiende: denliberala demokratin. Lenin, Stalins, Hitlers o Moussolinis tirader mot demokratin är intill förväxling lika. I ett samtal med Hermann Rausching medgav Hitler sin skuld till socialismen. “Jag har lärt mig mycket av marxismen, det tvekar jag inte att medge. Hela nationalsocialismen bygger på den. Alla de här metoderna för politisk kamp är marxistiska till ursprunget. Allt jag behövde göra var att anpassa deras metoder till våra syften”.
Estland och Lettland är andra världskrigets Blodsländer. De var ockuperade av båda makterna. I Jalta blev de dessutom svikna av de allierade. I Estland var blodspillan under ockupationerna enorm. Man kan jämföra med Storbritannien som skulle ha förlorat 12 miljoner människor och Sverige skulle förlorat 1,6 miljonber om vi använder samma procentsats.
Antony Eden har sagt: “Den som inte har upplevt fasan av en ockupationsmakter ingen rätt att döma en nation som har det”.
Det finns så mycket vi svenskar aldrig funderar över. Så många svenskar slutade tänka på de baltiska folken efter Andra världskriget. Idrottsmännen och -kvinnorna kallades ryssar. De fanns inte. Förresten hade de tillhört Ryssland så länge tidigare, att man undrade vad skillnaden var då.
Men Estland var svenskt en gång, och det finns fortfarande så mycket som minner om den tiden i Estland. Vi hör ihop, och Estland får aldrig någonsin bli ockuperat av någan stormakt igen!
maj 8, 2016 De estniska historiedagarna 1.
På Axess TV har man visat en serie: Estniska historiedagar.
Jag skulle önska att den kom på SVT så fler kunde se den.
I första programmet är det Estlands tidigare ambassadör i Sverige, Margus Laidre som håller ett föredrag om Estland, från svensktiden till oberoende.
Första gången Estland nämns är år 98 FK, då Tacitus i "Germania" nämner aesti, ester. Sverige benämns suiones. "Bortom Suiones finns ett hav, som tros omsluta världen. /.../ Bara så långt sträcker sig naturen. /.../ Samma kläder och seder som svearna. Språket påminner mer om britternas. De tillber gudamodern, och som symbol för sin vidskepelse bär de bilder av vildsvin.
Tacitus uppfann inte Europas nordliga dimension; han var först med att skriva dess historia. (Detta motsäger det jag tidigare skrivit, nämligen att det var Henrik av Livonia, som först nämnde Estland 1180.)
Detta är bara början. Jag ska se om avsnittet och sedan se de andra. Vi hörs!
