.

Vi har just tittat på några avsnitt av den ryska filmen Mästaren och Margarita. Den är mycket bra och visas just nu på Axess TV. Den som verkligen är intresserad av hur livet var i Sovjet bör se den. Vi kan se hur fullständigt bisarrt, hur ologiskt livet var. Man kunde inte säkert veta från den ena stunden till den andra vad som skulle hända. Det är inte helt enkelt för en svensk att hänga med i handlingen, men se den och föreställ dig att livet är så. Och känn efter om det verkligen går att leva så. För sovjeterna var det nödvändigt.

Annars brukar Kreml skilja på de baltiska staterna. I Litauen levde inte så många ryssar beroende på att många sköts eller dödades  av litauer under alla ockupationsåren. Därför behandlas de med större respekt av ryssarna. Letter och ester gjorde aldrig det, och ses som “fascistiska mähän, som inget vågar”. I lLitauen har man dessutom numera totalförbud mot alla sovjetsymboler. De ryska tågen som måste passera genom Litauen på resan mellan Ryssland och Kaliningrad måste ha gardinerna fördragna, och det får inte förekomma någon sovjetstjärna på loket, vilket annars är vanligt.

Lavrov anklagar också Natoländerna för att de trängde sig på Estland, Lettland och Litauen. Vilket, som vi ju vet, är en lögn. Margaret Thatcher hade lovat att inte ta med Baltikum och Polen i Nato, men de tjatade sig in, väl vetande att deras nya frihet var i fara utan det stödet.

Lavrov anser dessutom att ryssarna inte gör sig skyldiga till något fel, när de markerar mot Natos örlogsfartyg i Östersjön. Fartygen är  inkräktare, och en fara för freden, ditkallade av de fascistiska balterna.

I tidningen Õhtuleht läser vi att Lavrov också säger: Dessutom börjar man prata om att Sovjet ockuperade länderna, utnyttjade och exploaterade dem! Helt obegripligt. I dag kräver de sjuka människorna i Lettland dessutom en ersättning på 185 miljarder €. För vad? Är det tacken för att vi industriualiserade Baltikum, moderniserade och investerade enorma pengar där? Ja, vi investerade mer där än vi gjorde i det ryska Sovjet, sa han retoriskt.

 

(Jämför gärna med hur många miljarder Västtyskland försökt  gottgöra Hitlers förbrytelser med och hur många tusentals ursäkter de uttalat.)

Lavrov  påståer också att de baltiska staterna sprider russofobin i Nato, och därmed är de skyldiga till rysskräcken inom Nato..

Av någon anledning menar Lavrov att det mest ryssofoba landet är Litauen. Ändå gav Litauen alla ryssar medborgarskap vid Sovjets fall. (De fanns inte så många rysktalande där som i Estland och Lettland.)

Vi undrar om Lavrov läst någon icke ryskspråkig historiebok sedan han slutade skolan. Hans syn på de baltiska folken sammanfaller med det Gorbatjov sa i Oslo, när han mottog Nobels fredspris. “Balterna förstår inte hur mycket de har Ryssland att tacka för.” Jag undrar om han kanske har ändrat åsikt nu. Han låter numera som han förstått mer av verkligheten än han fick lära sig i skolan under Sovjetåren.

Alla länder har sina historieböcker, och ska väl ha rätta att ha det. Men, visst är det rätt av esterna att kräva att de rysktalande i Estland ska läsa samma historieböcker som de estnisktalande. Hela landet är uppbyggt med den sanningen som grund.

Estland är ett speciellt land. Ett land jag alltid känt mig hemma i. Ett land som gör det absolut bästa av sina möjligheter. Där man lärt sig av livet, och använder sina erfarenheter. Ett land som håller ögonen öppna, och vet, att nya idéer ska granskas innan man tar dem till sig. Man förblindas inte av vackra ord. Man ser verkligen till innehållet först.

Detta kan vara svårt att förstå för människor med helt annan bakgrund. Det är så lätt att tänka illa om det man inte undersökt själv, bara för att det inte stämmer med de ideal man har hängett sig åt.

Ester kommenterar inte anklagelserna som kommer från oss i väst. Det tjänar ingenting till. De “ideologiska” lyssnar inte.  De vet ju vad som är rätt och fel. De tolkar andra folk efter de egna mallarna.

Estland utvecklas med rekordfart. När det gäller tekniken har de sluppit de första trevande åren med datorer. De fick aldrig hela kunskapen om den nya tekniken under sovjetockupationen. Men sedan, när de blev fria, då gällde det att snabbt sätta sig in i allt nytt, och utveckla det!

Vad kan det lilla landet Estland med mindre ängen och en halv miljon invånare ha gemensamt med Japan som har över etthundratjugosju miljoner människor?

Kanske närheten till ett hotande land. Japan har både Kina och Nordkorea i sin absoluta närhet.

Just nu är statsminister Taavi Rõivas i Japan på statsbesök. Han har talat med Japans statsminister och de har deklarerat att Rysslands agerande i Krim och östra Ukraina är helt oacceptabelt, och kan inte förklaras eller normaliseras. De talade också om Nordkorea och deras totalt oberäkneliga beteenden.

De diskuterade också gemensamma försvarsfrågor och att utveckla samarbete i utbildningsfrågor.

De båda ländernas statsministrar delar synen på världen. De har också stor förståelse för varandras problem med sina grannar.

I Japan är många ester kända namn. Fler än i Sverige! De känner kompositören Arvo Pärt, dirigenten Neemi Järve, sumobrottaren Baruto och så lilla sagofiguren Lotte som i flera seriestrippar är sumobrottare!

Tillsammans med statsministern har också en affärsdelegation kommit till Japan. Ett företag utbildar japaner i engelska! Det estniska språkföretaget Lingvist. De har utarbetat ett system som underlättar språkinlärningen. “Learn a language in 200 hours”, eller “Kiirenda omakeeleõpet”.

Esterna har utvecklat systemet med idkort på nätet för säker inloggning, och japanerna har tagit efter.

Själv har jag i bekantskapskretsen en husmäklare som specialiserat sig på japanska kunder, som är intresserade av att köpa estniska bondgårdar, sommarstugor och lägenheter. Japanerna njuter bl.a. av att bo med mycket luft omkring sig, i motsats till det japanska livet där man är många på ett litet område.

Esternas syn på människan skiljer sig en del från den svenska. Vi tror att alla människor vill gott, och underordnar sig systemet eftersom det i grunden ska vara gott. Esterna har diskuterat medborgarlön, som Finland ska försöka genomföra. Esterna stöttar inte den idén. De vill inte hamna i samma situation som finnar och svenskar med enorma socialförsäkringsutgifter, som hela tiden ökar. Medborgarlönerna är tänkt att minska de utgifterna. “Vi kanske har en mer realistisk syn på mänskliga svagheter”, säger socialförsäkringsministern. “Att arbeta för sin försörjning måste vara prio ett.”

Ja, för människor som levt under andra förutsättningar, i en annan kultur, är det lätt att se hur man enkelt kan kringgå regler i Väst, och inte minst nu, när Panamamaterialet offentliggjorts, kan vi se hur alla, verkligen alla, kan frestas att se till sina egna behov istället för att följa regler. Nu måste vi sluta vara naiva i Sverige, och betrakta människor med esternas krassa ögon istället!

Ett annat problem som esterna sköter bättre än vi, det är problemet med hemlösa.

I Tallinn bor ca 600 personer under socialförvaltningens beskydd. Ungefär lika många väntar på att få komma med i programmet. Man är rädd för att hamna i ett “sovjetiskt system” med uteliggare och andra sociala problem.

Det hela går ut på att det inte får finnas uteliggare, och att så många som möjligt ska återbördas till samhället.

Tallinns vice borgmästare Eha Võrk berättar att det nu finns ett hus renoverat och bra att bo i, där ca 200 personer lever. Familjer (just nu ca 60) har en egen lägenhet och de ensamstående får ofta dela rum. I huset finns bestämda regler för att förhindra problem, t.ex. får endast en i taget vistas i tvättstugan. All upplysande text finns på estniska och ryska.

Nu vill man bygga fyra hus till för att täcka behovet. Viktigt är, att de inte ska ligga intill varandra. Man vill inte ha getton!

Att renovera räcker inte. Isoleringen i sovjetiskbyggda hus är urusel, eftersom uppvärmingen var i stort sett “gratis” på den tiden. På vintern blir det iskallt inomhus. Det kostar ofta mer att isolera än att bygga nytt.

Avsikten är att det ska vara fräscht och rent i husen. Det ska alltid finnas möjligheter till hjälp för de boende. Alla följer ett program för resocialisering. Men, alla går inte att “omvända”, några blir kvar i socialhusen.

Det är också lite problem att få personal. Rysktalande t.ex. vill inte ha sådana jobb.

Esterna och de två andra baltiska länderna har också ett annat specialgebit. Det visar sig på årets Venedigbiennal.

För balterna är arkitektur inte bara en vacker fasad. Det handlar också om energi, transporter, biutrymmen, vägar; ja helheten i infrastrukturen helt enkelt. Det tänkandet som inte fanns i Sovjet alltså! 

Varje stat får på biennalen 100 kvadratmeter för att visa landets speciella arkitektur, utom de baltiska staterna som delar på 2000 kvadratmeter. Esterna visar t.ex. Det snart färdigbyggda Folkmuseet i Tartu, letterna visar Rigas nya bibliotek, och litauerna Ignalina atomkraftverk med omgivningar. Dessutom visas ritningar på tunneln mellan Tallinn och Helsingfors, som inte är klubbad än, och Rail Baltica, järnvägen från Tallinn genom Lettland, Litauen, Polen till Tyskland. Det är ett stort och fantastiskt projekt.

Utställningen öppnas 27 maj, och kommer senare vandra runt i Europa och kommer till Estland nästa sommar.samt med Japan som har över etthundratjugosju miljoner människor?