sep. 25, 2013 I Estland tänker man på djuren.

 
 

Snart är den första "ekodukten" färdigbyggd.

Bron är byggd för att vilda djur ska kunna ta sig till Kolu genom Tartu utan att riskera sina liv. Istället för att riskera sitt eget och chaufförernas liv ska de passera över Estlands “gröna bro” eller “ekodukt”.

Djuren ska se var "deras" väg går med hjälp av buskar och träd som planteras i ett 50-60 cm tjockt jordlager. Bl.a. ska hassel, rönn, granar och tallar planteras på bron vilket borde locka vilda djur att använda den.

Bron ska vara underhållsfri. Detta innebär att träden inte kräver skötsel. samt gräset inte behöver klippas. Det gäller att dett det hela ser så naturligt ut som möjligt för djuren. Det är också viktigt att en övergång placeras på invanda vägar för dem. Dessutom ska djuren kunna se fortsättningen av sin väg och att där finns skyddande skog innan de börjar gå över bron.

Ekodukten får inte vara för hög och det ska finnas träd längs sidorna så de inte faller ner, och som också ska dölja billjusen på vägen under.

Att bron placeras på den platsen beror på att så många vilda djur passerar just här vid olika tillfällen varje år.

Tre ytterligare ekodukter är planerade, men man avser inte att massproducera dem. De är dyra att tillverka, mellan 2 och 6 miljarder Euro kostar en bro beroende på storleken.

Under ockupationsåren var de inte ens rädda om människorna. Du såg t.ex. inte ens skyddsstaket vid viadukter eller på de stora vägarna, som för övrigt var i extremt dåligt skick. Men det är klart, de hade ju spritbarer utefter vägarna så alla kunde ta sig en snaps under hemresan från jobbet...

-----

Vad gäller de tama djuren har man tänkt på dem också. Hundar i koppel på promenad med sin ägare ‘är en relativt ny företeelse i Estland. Under ockupationsåren användes de som vakthundar och var kedjade utomhus i en hundkoja och skulle skälla och angripa den som försökte ta sig in i huset. “Polisen kommer inte till privathus”, berättade Liia Leetmaa för oss 1978. Men nu finns de och smutsar ner i städerna. I Tallinn har man därför ordnat speciella rastplatser för dem. Man t.o.m. skiljer på små och stora hundar:

små hundars plats
Träningsplats.
 
Här sitter hussar och mattar och vilar sig. 
 
-----
Gissa vad det är som kommer bli utslagsgivande i kommunalvalet i Tallinn? Svar: Hur många rysktalande som går och röstar den 20 oktober.
 
Postimees jämför röstsiffrorna 2005 med 2009. 2005 var Centerpartiet/Keskerakond stort, men 2009 vann de en förkrossande seger, och skillnaden var att MÅNGA fler hade röstat i de rysktalande områdena.
Som exempel:
 
I Lasnamäe var det 2005: 34 000 röstande och 2009 : 60 000.
I Norra Tallainn                 17 000                               28 000.
I Õismäe                          13 000                               22 000.
 
Vi ser ju hur Savisaar flirtar med väljarna hela tiden, särskilt de ryska. Tallinn-TV, gratis kollektivtrafik för stadens invånare, egen tidning osv.osv. Självklart kommer de rösta på honom; som boende i huvudstaden har de en priviligierad ställning, i motsats till alla landsortsester som får betala för alla sina resor.
Vem är första namn på de rysktalandes största områdes lista? Jo Edgar Savisaar, som naturligtvis inte själv bor där. Han bor mycket finare än så... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0