Aug 5, 20015. Vi måste lära dem.

Jag lyssnade på ett program från Utbildningsradion i går, där författare berättade om vad som hänt  under andra världskriget, för att elever i skolorna ska förstå Förintelsen. Det var fruktansvärt det de berättade, man vill inte tro att det är sant, men jag vet ju, att det verkligen är sant.
Problemet är, att liknande berättelser om kommunismens brott inte får berättas -ännu. Kommunisterna försvarar alla miljoner mord med att "de var tvungna, trots att det var tråkigt". Kan de då förklara för mig varför de var tvungna att döda den unga kvinnan, som frågade kommunisterna, som förstörde alla gravar på den tyska begravningsplatsen, vad de höll på med, och fick ett skott i huvudet. Eller den unge släkting till oss, som söktes i hemmet, men fick veta att han snart skulle komma hem med tåget från sitt arbete. Kommunisterna gick till stationen och när han klev av tåget sköt de honom. Varför? Jo, han hade arbetat som hjälppolis under sina lov från studierna, och det räckte för att dödas. Kan någon se några förmildrande omständigheter? 
 
Hallå!
Alla ni, som skrev under brevet till någon myndighet för att hindra att "Forum för levande historia" också skulle redovisa kommunismens brott, hur förklarar ni dessa brott och t.ex. att många miljoner ukrainare svältes till döds i sitt land för att folk i Moskva inte skulle sakna mat? 
Under nittonhundratalet mördades många, många miljoner människor i Europa av två våldsideologier. Låt oss aldrig glömma någon av dem. Låt de kommande generationerna förstå vad som kan hända i vår värld när våldet blir en ideologi, trots att det kanske inte alltid är avsikten från början. Men förklara också för mig, hur man ska kunna förändra hela världen till ett kommunistiskt "paradis" utan att mörda kanske t.o.m. miljarder människor.  Vi människor är olika, och har olika tänkesätt. Hur ska ni kunna få alla att tänka kommunistiskt utan att mörda?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0