.

I går var det ett debattprogram i estnisk TV. Det handlade bl.a. om Edgar Savisaar, som jag skrivit mycket om efter korruptionsanklagelserna mot honom.

 

Under kampen för frihet var Savisaar en av kämparna. Han tänkte sig att Estland skulle bli en republik inom Sovjetunionen, och fanns där bland de andra frihetskämparna. Han var också premiärminister under åren 1990-1992 och en kort period 2003.

Men det var 1995 allt förändrades. Savisaar blev anklagad för något som han ansåg vara helt befängt. Han blev mycket förnärmad och förändrades till den politiker han är i dag. Han återgick till det sovjetiska sättet att vara, menade man i diskussionen. En fifflare som gick Rysslands ärenden och motsatte sig flera förslag, bl.a. det som gjordes för att förenkla Utlandsesternas återkomst. Han övergick till att arbeta för egna vinningar. När han insåg att han inte skulle bli premiärminister mer, när de andra partierna skapade allianser för att hålla honom borta, då bestämde han sig för att bli borgmästare i Tallinn, som är en verklig maktposition.

Jag tycker att han tycks arbeta för Tallinn som en självständig enklav i republiken. Den viktiga posten släpper han inte! Han anser att han har har skapat Dagens Keskerakond. Han håller nu också på att skapa sin egen huvudstad.

 

Jag tror förresten, att Estlands förste president Konrad Päts tänkte ungefär likadant när hans makt hotades av Vapsarna  på 1930-talet. Han ville inte lämna sin plats. Han hade en linje för republikens utveckling och han skulle fortsätta sitt arbete. Ingen skulle kunna göra det som han. Därför gick han med på nonaggressionspakten med Sovjet som tilllät Röda armén att upprätta baser i Estland 1939, vilket var ödesignerat för landets framtid. Det visade sig i stort sett omedelbart att Sovjet inte höll avtalet. Esterna förstod inte att detta innebar att människor skulle tvingas iväg från sina bostäder. De tvingades försvinna från sina gårdar på ett par timmar.

När människorna klagade hos kommunen, som klagade hos myndigheterna i Tallinn, som klagade hos regeringen, som klagade hos Päts, som lät framföra klagomålen till amiralen som satt på en rysk pansarkryssare utanför Tallinn, ett tilltag som inte heller fanns med i överenskommelsen, svarade denne bara: "Ni ska följa avtalet". När esterna svarade med "Det ska väl ni också", då svarades det "Det gör vi till punkt och pricka."  Då, men först då, begrep esterna helt och fullt, med vilka de gett sig i lag. (Som en parentes jfr detta med uttalanden i dag från Kreml,)

Jag tror aldrig att president Päts hade menat detta. Han fördes 1941 som fånge till Ryssland och blev placerad på sinnessjukhus, där han avled 1956. 

 

Om man vill försöka förstå det sovjetiska sättet att arbeta rekommenderas filmen och boken Mästaren och Margarita av den ryske författaren Michail Bulgakov. Om man läser Georg Orwell eller Karin Boye får man en viss kunskap. Det värsta är att deras berättelser är för milda!