.

Veckans bästa nyhet i Aktuaalne Kaamera:

Ockupationsmuseet byter namn till Vabamuusem, Frihetsmuseet. Det kommer innehålla Estlands historia från 1918 och framåt. Man kommer också visa livet under de fria åren. De åren så många ester i dag inte själva har upplevt. Och som det kan vara svårt att få en egen bild av. Jag minns kvinnan i Tallinn som sålde bananer på torget straxt efter den nya friheten. (Under friheten var hon läkare, men tvingades byta till kolchosarbete under ockupationen.) "Det kommer dröja många, många år innan esten blir en så fin människa som hon var under frihetsåren." Hon menade att den hårda, inhumana, sovjetiska, kulturen förstört dem. Och visst blev det en hård match, men man ser en stor förändring nu efter snart 25 år. Det viktiga är, att de som inte levde under frihetstiden kan få en bra bild om hur det verkligen var, och det som skolorna lärde ut under ockupationsåren var ren lögn.

 

Jag hoppas också att de lyckas bemöta lögnen om Estland som ett nazistiskt/fascistiskt samhälle under den första fria tiden. Åren efter den första stora börskraschen i världen blev tunga även för esterna. Naturligtvis. All export av varor till andra länder minskade även för esterna. Det var jobbigt för alla, det blev mindre pengar i omlopp. Då sökte alla berörda länder efter en lösning. I Estland sökte lösningen hos dem som räddat dem en gång förut. Vapsarna! Soldaterna som gav dem friheten. Visst, de samarbetade med Lapporörelsen i Finland, men inte tänkte esterna på dem som högermän. De skulle rädda landet helt enkelt.

När man ser på hur olika människor bestämmer sig för vem de ska rösta på; vem de ska lita på; vem som vill det bästa för dem, så blir det ofta den som presenterar ett löfte om framtiden, som låter bäst. Som ska göra att de får ett bättre liv. Jag är alldeles övertygad om, att vapsarnas löften stämde överens med folkets önskan, och därför vann de valet. Det var efter det valet som Konrad Päts tog makten och införde "den mjuka diktaturen". Den regeringsform som arbetades fram därefter var ganska lik det vapsarna tänkt sig, och de ekonomiska problemen löstes egentligen av Jaan Tõnisson, statsminister 1919 och 1920.

Under sovjetåren meddelade Kreml också att esterna var fascister. Detta pga att Tallinnborna kunde se finsk tv, och därmed såg att Kreml ljög om levnadsförhållandena i Väst. Det måste misstänkliggöras. 

 

Tyvärr, var det många i utlandet, som trodde på de lögnerna, och tror så än i dag. Sofi Oksanen har t.ex. berättat om att hon fått frågan om det när hon presenterar sina böcker i världen.

 

Det är så skönt om man verkligen har underlag för att avslöja lögnen om det "fascistiska" samhället, som gav judarna kulturell autonomi och belönades av Judiska rådet för detta! Det enda landet som lät judarna komma in i landet under andra världskriget, det var Estland. Sverige släppte inte in dem!

 

En annan sak som visar den otroliga utvecklingen är internetutvecklingen i Estland. Förre statsministern Andrus Ansip är ju kommissionär för internet och cybervärlden i EU. Och nu i dagarna reser president Ilves hustru, chef för Lettlands cyberförsvar, runt i estniska skolor för att fr.a. lära lärarna om alla risker som finns i nätet. Man måste lära lärarna, så att kommunikationen löper bättre mellan lärare och elever i skolan. Numera kan ju eleverna oftast så mycket mer om datorer och datakunskap än sina lärare.

 

Egentligen är det intressant. I svenska skolor infördes en ny pedagogik för många år sedan. Den innebar bl.a. att eleverna själva skulle säga vad de ville lära sig. På den tiden var det bara löjligt. Hur skulle eleverna kunna veta vad som är viktigt att kunna i livet, innan någon lärt dem det. Numera är det inte lika galet. Nu fångar de upp så mycket via nätet. Ändå är tanken naturligtvis fel i grunden, och de måste också göras uppmärksamma på hur man inte tror på lögner och falska upplysningar. Det är lätt att bli lurad. Det är enligt den politiken Putins "troll" arbetar. Samma princip som Kreml arbetade efter under Sovjetåren. Sanning ör ett mycket relativt begrepp. 

 

En estnisk affärsman,  Raivo Susi, har satts i fängelse i Moskva. Han anklagas för spionage. Mer har inte meddelats. Alla är lika frågande.

Han arbetar med att förmedla försäljning av ryska flygplan. Alla ryska flygplan är utrustade för att alltid vara klara för militärens behov. Vid försäljning måste all hemlig utrustning plockas bort. Detta gäller även handelsfartyg. Susi tilldelades en statlig advokat, men har valt en egen.

Den estniske ambassadören har samtalat med honom ett par timmar, men anledningen till fängslandet är alltså oklart. Antagligen vill Moskva visa att balter lever ett farligt liv, och att i Ryssland gör de vad de vill.

Han kommer i första hand vara häktad i två månader i det ökända Lerfortovofängelset.