.

Ett bra exempel på hur man sprider felaktiga rykte kunde vi läsa om i går, och Ants kommenterade det så här:

 

Förra året i Sinimäed uppträdde några personer i nazistiska kläder o symboler och Ryssland kunde därför säga, att den estniska årsdagen för det stora slaget,  som inleddes på senvintern 1944 och kulminerade i september samma år, då flera hundra tusen sovjetsoldater miste livet mot esternas 30000, uppmärksammas av de fascistiska/ nazistiska esterna….osv det vanliga ”blajet”. Sovjetunionen förnekade att slaget ägt rum men president Jeltsin öppnade arkiven.

Nazisterna skrevs det om och visades på ryska TV o tidningar o radio över hela Ryssland. Bilder på nazisterna spreds och RT, Russia Today  repriserade inslaget ofta.

Estland fick aldrig tag på Nazisterna.

I dagarna utkom estniska säkerhetspolisens årsbok. Två ryska spioner/ desinformatörer / agitatorer har åkt fast.

De ryska agenterna, Artjom Malosev o Hutsbarov Alik  berättade att de avbildade nazisterna var insmugglade från Ryssland och att en av dem var en ökänd skinhead ( jag trodde de var utdöda) Maksimov Aleksei,

från Petersburg.

Bra exempel på ”fake news”.

 

Och så bilder från Kapos årsbok. Alltså ryssar som föreställer estniska nazister:

 

 

Så fortsätter man alltså att sprida ett falskt budskap för att få världen att misstro ett litet land. Och många, många både ryssar och andra folk tror att det är sant.

 

Jag skrev om Sinmäed bl.a. Den 24 feb 2017.

 

Hej

För några dagar sedan hade ni en rapport om förhållandet mellan ester och den stora rysktalande befolkningen i Estland. Det var bra i det stora hela, men ett problem är, att påståendet från en rysktalande man inte kommenterades. Han påstod att esterna hade haft det bäst av alla under ockupationen. Detta är inte sant.

 

1978 var jag för första gången på besök i Estland. Jag är helsvensk.

Det var helt fruktansvärt. Mataffärerna var nästan tomma. Folk var stressade och gick fort på trottoarerna. De släppte självklart dörrar på varandra. Bilarna körde i vattenpölar utan att ta hänsyn till de gående. Infrastrukturen var urusel. Man hade just börjat renovera vissa hus i Tallinn inför seglingsolympiaden 1980. "Kom tillbaka två år efter spelen, så får ni se hur allt har fallit ihop igen", sa vice stadsarkitekten till oss.

I lägenheterna bodde det flera familjer. Det kunde ringa på dörren, och där stod några främlingar med ett papper på att de hade blivit tilldelade ett rum där. I bästa fall hade familjerna varsin spis! 

Visst, det fanns lite mer mat i de s.k. valutaaffärerna, men där fick inte vanliga ester handla. De var för människor med utländsk valuta. Ungefär: "Endast för partihöjdare."

Vi åkte taxi från förorten Nõmme till hotellet i innerstan. Efter en stund saktade chauffören in och körde sakta i några minuter. Jag blev jätterädd, men han förklarade sedan, att där bodde kommunistledare, som inte ville bli störda av biltrafik.

Vi blev bjudna hem till en känd estnisk ballerina, som blivit hedrad med Leninordern, men vi fick inte komma förrän om några dagar, eftersom hon måste springa runt i affärer för att försöka hitta något att bjuda oss på.

Därhemma fanns också hennes syster som höll på att dö i ett Sibirienläger. Hon överlevde för att ballerinan hotade med att aldrig mer uppträda om inte hennes syster släpptes. Systern hade skickats till läger efter att hennes man skjutits vid tågstationen när han var på väg hem från sitt arbete. Han var skyldig eftersom han hade arbetat som frivillig polis under sommarloven när Estland var ett fritt land.

 

Allt var grått, grått. Människor hus, ja allt! 

Det enda som de själva odlade, som aldrig kunde tas ifrån dem var: äpplen! För övrigt hade allt i deras trädgårdar och större odlingar tagits och forslats till Moskva. -Kommunismens första gäst heter Svält!

En annan berättade att hennes syster var gift med en ryss, och om han hörde att det pratades estniska på släktfester, då hotade han att se till att de alla hamnade i Sibirien! Vilket var fullkomligt realistiskt.

 

Överallt fanns spioner. På arbetsplatserna kontrollerades bl.a. att ingen lyssnade på förbjuden, dvs estnisk, musik.

 

Varifrån kommer då ryktena om att de hade det så bra? Jo, esterna i Tallinn och den närmaste omkretsen kunde se finsk TV. Det var förbjudet, men svårkontrollerat. Där kunde de se, att allt de fått höra om att alla européer inte alls hade det så fattigt var en stor lögn. Detta fick inte komma ut till resten av Sovjetunionen, därför sa man att esterna är nazister/fascister och ljuger om allt.

 

Esterna fick epitetet "nazister" tidigt. De hade ju slagit sig fria från Sovjet/Ryssland (och Tyskland) 1918-20. Sedan, efter det av Kreml riggade valet i Estland 1940, "bad esterna om att bli en del av det kommunistiska riket", och strax efter blev de nazister/fascister igen.

 

Vi svenskar vet inte så mycket om våra grannländer i öst. Vi blev också utsatta för propagandan från Sovjet, och de svenskar som 1991 kände till att det över huvudtaget fanns några ester var övertygade om att de var fascister. Sofi Oksanen har berättat att hon t.o.m. fick frågan i Mellanamerika hur många fascister det egentligen finns i Estland, när hon besökte dem vid lanseringen av en av hennes böcker.

 

Vi ska inte sprida s.k. fake news i våra media, och då anser jag att det är dags att berätta sanningen om de Baltiska staterna,

 

Med vänlig hälsning 

Här är ett inslag om hur ekonomin fungerade för de Baltiska staterna:

http://estonianworld.com/security/video-historian-debunks-myth-golden-age-baltics-soviet-union/