.

Ett besök i Lahemaa Nationalpark är inte dumt! Det är ett stort område (det rödfärgade ovan) i norra Estland vid Finska viken, som 1971 klassades som Nationalpark. Det är stort. Hela ytan är 72.500 hektar stort. Landytan är 47.410 hektar och havet 25.090 hektar!

Där finns allt, eller nästan allt… Sandstränder, mossar, tallskogar, urskogar, skogsbranter, alvar, och så strömmande vatten som har mejslat sig in i kalkstensklipporna.

Vi var där i mitten av 1990-talet flera gånger och stod högst upp på klippan och såg vattnet rinna över kanten. Landområdet bli mindre och mindre vartefter det erroderas bort. Jag minns ett hus som stod så nära den kanten, att risken att det skulle falla i havet var uppenbart. Kanske ska vi åka dit och se efter om det hänt.

Under tiden för inlandsisen flyttades stenblock hit från Finland. Och, ni kanske har förstått att Estland är ett land med många sagor och sägner, det finns alltså många sägner om de här stenblocken.

Under sovjetockupationen var det här förbjudet område för människorna. Det ligger ju vid kusten, och vaktades av betrodda vakter ständigt. Det var ju inte så, att man var rädd att människor skulle fly…. nej, man ville förhindra att västmänniskor tog sig in i landet, hette det. Ni vet, Sovjet var ju världens bästa land!

Detta betyder att området förblev orört under ockupationen. Däremot finns det rester kvar av militärer.

Lahemaa är nu ett av Europas viktigaste skogsskyddsområden, där ett flertal arter av större däggdjur lever. Söder om nationalparken finns de stora Kõrvemaa-områdena täckta av myrar och skog, vilka har utökat livsrummet för älg, vildsvin, brunbjörn, lodjur och räv med flera. Här kan man lära sig om bäverns liv och leverne på bäverleden belägen i en målerisk dal mellan åarna Oandu och Altja. Bland de vanligaste fåglarna hittar vi här slaguggla och spillkråka; tranor samlas på fälten runt Sagadi på hösten för att äta.

Precis som för 4000 år sedan kan man hitta historiska byar på kalkstensklipporna som löper genom Lahemaa. På klipporna finns speciella växtsamhällen eller alvar, vilka endast existerar i Estland och Sverige, och där snödroppar blommar om våren. Nedanför klipporna kan man hitta gles skog där månviol växer.

Lahemaas kustlinje och kulturarv är sammanflätade – härifrån startade fiskarna sina färder till öarna utanför Finland för att fånga fisk och säl; havet används såväl för vänskaplig handel som för smuggling av salt och sprit. De mest kända fiskarbyarna här är Kaptensbyn i Käsmu, Altja fiskarby och spritsmugglarnas by, Viinistu – där det nu ligger ett konstmuseum. Allt är värt att besöka. Jag lovar! 

Lahemaa har flera tallskogar, villket har gjort skeppsbygge populärt här. Förr i tiden seglade fartyg tillverkade av furu från Lahemaa på de sju haven.  Det finns fyra stora herrgårdsanläggningar i området, varav tre av dem har renoverats: Palmse, Sagadi och Vihula.

Lahemaa Nationalpark ligger enbart en timmes bilväg från Tallinn. Besökscentret är beläget i Palmse; i Sagadi kan du besöka skogsmuseet och i Oandu kan du delta i aktiviteterna vid naturskolan. Den forna kurorten Võsu är utmärkt för strandsemestrar.

Palmse är den herrgården som kusin Anne beökte med pionjärerna på 1950-talet. De fick i uppdrag att förstöra allt de kunde. Detta var ett kapitalistiskt näste, som inte skulle få finnas kvar i det kommunistiska Sovjet! Hon minns att de verkligen förstörde huset, och blev så förvånad när hon då, 1994, såg att det gick att renovera så fint. Det hade hon aldrig trott!

Missa inte tillfällena att besöka Lahemaas naturleder! Om du vill och har möjlighet kan du utforska nationalparken på cykel – på det sättet finner du fascinerande platser som du inte kan nå med bil.