.

Detta är Aleksandr, en helt vanlig ryss i Lasnamäe, som raglade in i en kiosk och köpte en lott, och raglade ut med en vinst på 6,3 miljoner!

En helt underbar dag. Ännu mer snö, ännu mer sol. Man får vara glad för de fantastiska dagarna. Njut när du lever!

Boken av Gunnar Ekberg är mycket intressant. Jag får en inblick i hur det var i de vänsterorienterade rörelserna under 60- och 70-talen. Jag kommer så väl ihåg när Frank Baude sa i TV att om hans grupp hade haft makten i Sverige, så hade Lars Orup (om det var han) inte levt nu. Och jag är säker på att jag inte heller hade levt nu. Det märkliga är att uttalandet aldrig kommenterades. Det är kanske det mest skrämmande, att det var helt i sin ordning på den tiden att deklarera att man som revolutionär var beredd att ta livet av en mängd människor i landet. Och samtidigt var man "på den goda sidan", bland dem som såg den lilla människan. Och dessutom är så många extrema människor från den här tiden fortfarande tunga röster i samhället. Att boken inte fått så bra recensioner beror naturligtvis på, att den är recenserad av sådana som var med i vänsterrörelser på den tiden. Staffan Beckman var journalist vid SvD 1957 – 1959, han var anställd vid Sveriges Radio 1960 – 1965, och han har också skrivit politisk journalistik i DN och Proletären enligt Wikipedia. Han var djupt engagerad i den extrema vänsterrörelsen enligt boken.

En helt underbar dag. Ännu mer snö, ännu mer sol. Man får vara glad för de fantastiska dagarna. Njut när du lever!

Nu har jag läst ut boken.

Jag förstår inte uttrycket att den som inte har hjärtat till vänster (= är kommunist) i sin ungdom är …det fel på(?). Jag har aldrig förstått att det på något sätt är positivt att döda andra människor, men det är ju helt rätt enligt Marx och kommunisterna. Både Sovjet, Kina och alla andra kommuniststater har ju tagit livet av massor av människor. De grupperade människor i ”bra” och ”dåliga” - sedan kunde de bra bli dåliga de också -. Och de dåliga har ingen rätt att leva. ”Några offer krävs det ju alltid.” Det krävdes några offer också i kristendomens medeltid.

Att döda är alltid fruktansvärt, men allvaret bedöms efter vem som utför det: Castros Kuba har avrättat uppemot 30 0000 oliktänkande, Pinochets Chile har avrättat ca 3 000.

Jag har också alltid tyckt att det är märkligt att en sådan som Gudrun Schyman, kommunistpartiets dåvarande vice ordförande, kunde ha kvar människors förtroende efter kommunismens fall när hon förklarade att hon ”aldrig varit kommunist”. Hon var ju vice ordförande! Hur kunde någon lita på henne? Så mycket att hon fick förtroende att bli ordförande i partiet 1993.

Nej, nu ska jag läsa något helt annat! Och så måste jag berätta färdigt om Familjen.

Gott Nytt ÅR!!

Ett lugnt år 2010 till alla, önskar jag er.