Nov. 30, 2009 De startade skolor redan i lägret.
Om ett land har en för hela landet välkänd kultur, och man vet vem man är och hur man lever sitt dagliga liv, då kan man se på andra människor med nyfiken respekt. Men om man är osäker själv, då reagerar man starkt på andra människor, som i sin tur har en stark kulturell vägvisare i livet, särskilt om det känns främmande för oss.
En demokrati bygger på att det finns en överensstämmelse mellan folket och de regerande. De som bestämmer ska inte fatta beslut över våra huvuden.
När esterna flydde till Sverige var det många som greps av deras livsöden, men vi ska inte glömma, att det var stora problem för dem här. 1. De tog jobben för oss. 2. De påstods vara nazister. "Jaha" sa Ants fröken i ettan. "Nu kommer nazistungarna hit." Inför hela klassen. Men de var ändå inte så många, de baltiska flyktingarna. Nu har vi en större immigration av människor med en annan kultur än vår. Har vi blivit bättre människor sedan sist?
Varför är det så fult att berätta för människor som vill leva i vårt land om hur vi lever? Varför är det rasism? Många invandrarföräldrar har tackat Ants för att han berättat om vardagliga saker för dem. "Det har ingen sagt förut." säger de. Och får klart för sig varför de missuppfattat situationer.
När det började lacka mot jul gjorde Ants en bricka med granris, en liten kyrka och tomtar. ”Vad är det där?” sa de muslimska eleverna. ”Nu är ni i Sverige, så ni får vänja er vid kyrkor”, svarade han ”men ni har kanske en moské som ni kan ställa bredvid.”
En av flickorna gick hem och frågade sina föräldrar om hon fick ta med deras lilla moské till skolan. Men föräldrarna blev misstänksamma.
”Vad är det för provokation?”, suckade de.
”Nej, det är inget sånt.”
”Men något är det? En svensk lärare…”
”Nej, han är inte svensk. Han är från Estland.”
Och när föräldrarna förstod det, då fick hon ta deras fina lilla moské, som ställdes bredvid kyrkan. Och alla var nöjda och glada.
När man skruvade på kyrkans verk spelades Stilla Natt. När man spelade på moskéns, var det en böneutropares gälla röst som hördes.
Jag tror inte på att det är vänlighet att inte berätta. Jag tror inte att det är vänligt att inte låta barnen få lära sig sådant som vi uppfattar som väsentligt i vardagen och i skolans arbete. Vi berättar om hur vi gör, och de berättar om sitt liv. Man kan inte ta för givet att människor bara förstår hur det går till här. Vi lever verkligen annorlunda här än man gör i länder långt härifrån. Bara en detalj: Vi har inte ytterkläder på oss i klassrummet, då fryser vi när vi kommer ut i kylan. Det är inte rasism att säga det. Det är vänlig omtänksamhet.
Förresten gjorde Kristian Luuk ett så bra inslag om ester i sitt program Sen kväll med Luuk. Han visste att svensken inte kände till något om Estland och ester då, 1991-92. Han hade sin egen familj som skådespelare, och de visade helt galna saker, som inte stämmer alls. Men det var roligt, och det visade att vi aldrig tagit reda på något om Estland och dess kultur. Senare har vi lärt oss lite mer.
Sverigedemokraterna blir ett så stort parti därför att vi inte diskuterat invandrarfrågan öppet. Det är inte farligt att diskutera. Man blir så lätt klassad som rasist, invandrarfientlig och annat dåligt. Om vi känner att det är en överenskommelse mellan alla parter, och att det är helt OK att prata om det och komma med förslag på problemlösningar. Då tror jag att SD inte behövs.
När esterna kom till Sverige, då startade de skolor redan i lägren. De hade rätt att söka arbete ganska snart, och acklimatiserades i vårt land. Många har höga poster i vårt samhälle. Men de har också sina estniska föreningar, sina estniska traditioner, och det är inget som vi retar oss på. Den stora arbetskraftsinvandringen vi hade under 1960- och 1970-talen var väl inte heller något problem? Kan någon analysera vad vi gjort för fel denna gång?
I Estland har större minoritetsgrupper sina egna skolor. Sina egna kyrkor. Men de ska lära sig språket hjälpligt, och förstå landets kultur för att bli ”riktiga” ester. Det finns t.ex. många ryska skolor där man enbart talar ryska, och många ryskortodoxa kyrkor. Dessutom finns det protestantiska och estniskortodoxa kyrkor samt flera olika frikyrkor. Det är ett specifikt problem, och det är att Ryssland vill bestämma vilka historieböcker eleverna ska ha. Nu har Estland tagit tag i frågan, men det är inte helt klrt ännu.
