.

Jag har nu läst Per Wieselgrens bok om Estland 1940-41, som han skrev 1942.

Det är intressant, att se hur han kritiserar esternas brist på hygien. De saknar vattenledningar skriver han. Jag kan inte låta bli att tänka på
1. Lubbe Nordström, som gjorde en resa genom Sverige 1938, och då kallade landet för Lort-Sverige.
2. Det han berättar om ohygienen stämmer inte med Ants familj. I Tallinn hade hans farfar redan 1902 byggt badrum. Han var dessutom en pedant, så där var det rent! Jag antar att det var samma förhållanden som Per Wieselgren växte upp med. Ni vet. man ska inte kasta sten i glashus!

För övrigt skriver han detaljerat om alla nya bestämmelser som utfärdades av de estniska kommunisterna. (Allt måste varit väl förberett).
När det gällde pengar, så tilläts uttag från bankerna bara 20 kronor resp. rubel i månaden. När valutan ändrats till rubel fick man inte växla estniska kronor till rubel. För at kunna nyttja sina pengar fick man sätta in dem på sitt estniska konto och sedan ta ut de 20 rublerna i månaden. Men för att kunna det måste man ställa sig i kö i banken. Man visste att man skulle få stå där i ett dygn! Hur klarade man det rent praktiskt?
Lönerna var också bestämda av partiet. Mycket detaljerade beskrivningar av vad man skulle få tjäna gavs ut.
Hyrorna var avhängiga av lönerna.
Ingen vuxen fick bo på mer är 9 kvm. Barna på 4,5 kvm. Om rummen var för stora, fick man dela, i värsta fall med främmande personer.
Fiske fick inte förekomma utan att polistillstånd och kontroll av strandvakten. Fiskebåtarna fick gå ut på av partiet bestämda tider, som inte överensstämde med fisktillgång eller väderlek.
Det privata jordägandet skulle minskas. I första hand skulle "onödig" areal (mer än 30 hektar) skänkas till staten. Kyrkors och klosters jordar liksom de gamla adelsjordarna skulle i helhet skänkas till staten.
M.m. m.m m.m.
Den 30 oktober 1940 kom dessa föreskrifter.

Han skriver att Småbrukare, som nu skulle klara sig själva på sina 12 - 15 hektar utan boskap gingo inte i land med uppgiften och de större bönderna blevo av åderlåtningarna mindre dugliga att underhålla den boskapsstam, de förut varit stolta över.
Varje avvikelse från uppfyllandet av bestämmelserna eller motarbetandet av dem måste behandlas som en statsfientlig åtgärd och bestraffas med sovjetstatens hela stränghet. Skrev tidningen Sovjet-Estland nr 17, 1941.

Ett problem var, att trots att Per Wieselgren tyckte att det inte fanns särskilt mycket att köpa i affärerna, hade de ryssar som kom till Estland en helt annan åsikt. Därför sa de sovjetiska kommunisterna:
De många och goda varor ni ser i butikerna äro resultatet av en av den mest hänsynslösa utsugning som arbetarklassen i dessa stater utsatts för. Den har fått träla natt och dag för att fabricera alla dessa ting, varav den själv ej haft någon glädje. (Jag har hört, att när Sovjet skickade varor till Tyskland, medan de var sams, med järnväg, då skrev de på järnvägsvagnarna med stora bokstäver: Matleverans till de svältande i Estland.
Nu är det något som inte stämmer...).

G.P.U. (Senare KGB) menade då:
... sänkningen av de baltiska sovjetrepublikernas levnadsstandard syntes bli en betydelsefull politisk uppgift.

Men lite märkligt tycker jag de är, när P W ändå skriver:
Om den andliga ofriheten och de byråkratiska absurditeterna avskaffats och rättslösheten eliminerats, skulle jag funnit mig väl tillrätta med systemet i övrigt.

Nu har jag läst lite till:

Han beskriver sedan universitetet och kurserna där.Den viktigaste vetenskapen är marxism-leninismen. Dessutom blir de två svenska professorerna uppsagda, och Sten Karling med fru återvänder till Sverige. (Som tur var eftersom han var en mycket bra konsthistorieprofessor när jag läste ämnet i Sverige.)

Per Wieselgren själv stannar dock, han försöker till och med få visum till Ryssland för att forska där. Därför är han kvar i juli 1941, då tyskarna intar Tartu. Ryssarna retirerar, men förstår senare att det är en förhållandevis liten tysk trupp, så de vänder om och ett väldigt bombardemang uppstår. Stora delar av Tartu förstörs.

Han berättar också fruktansvärda historier från skräckens år, Sovjets ockupation 1940-41.

En man som förhördes under tortyr och förlorade all livskraft togs så småningom ut till något som han förstod var hans grav. Han såg att det redan låg andra döda där. Han sköts med två skott, ett genom huvudet, och föll ned i graven. Han blev liggande och kunde höra hur fler fångar hämtades, sköts och föll ner i graven. En ung pojke dog inte genast, så han sköts ytterligare en gång i graven. Men tyskarna kom, och ryssarna hann inte skyffla jord över de döda. Mannen kunde i sitt svåra tillstånd lösgöra sig från de döda, dra sig upp ur graven, och blev sedd av en man, som lyckades rädda hans liv.

Så dagens hisoria:

Detta är Sergei Markov från Ryssland.

Bronsnatten kalls det uppror som Estland drabbades av i maj 2007. Det gällde flytten av statyn i centrala Tallinn. I Wikipedia beskrivs den så:

Bronssoldaten (estniska: Pronkssõdur), ursprungligen Monumentet över Tallinns befriare (estniska: Tallinna vabastajate monument, ryska: Монумент освободителям Таллина), kallas ibland också Tõnismäemonumentet, är en staty föreställande en soldat i sovjetisk militäruniform. I folkmun kallas statyn ibland Aljosja. Under statyn finns askan och lämningar av stupade sovjetiska soldater. Gravmonumentet är även en form av "den okände soldatens grav". Statyn restes den 22 september 1947 på Tõnismägi i centrala Tallinn i Estland som ett minnesmärke över Röda arméns seger över Nazityskland 1945, men av många estländare sågs den istället som en symbol för den sovjetiska ockupationen och annekteringen av Baltikum som följde fram till 1991. Många ester roas av att soldaten starkt påminner om brottaren Kristjan Palusalu som under andra världskriget hoppade av från Röda armén och gick över till den finländska sidan. Skulptören Enn Roos har dock aldrig medgett att Palusalu var förebild för statyn.^[1] Efter kontrovers flyttades statyn 2007 till Estlands försvarsmakts kyrkogård (Kaitseväe kalmistu) i Tallinn.

Då fick vi också uppleva det första cyberkriget. Computer Sweden skrev:

Cyberkrig har blivit verklighet

Säkerhet Den senaste månadens nätattacker mot Estland saknar motstycke i it-historien. Banker, medier och myndigheter har fått sina webbtjänster utslagna av överbelastningsattacker. Och det är bara en tidsfråga innan Sverige ställs inför liknande hot.

Från USA kom IT-experter för att studera det som hänt, och se hur man skulle agera i liknande fall i framtiden.

En övermodig ryss i Moskva, Sergei Markov skröt med att han var mannen bakom cyberkriget. När det kom till den estniska regeringens kännedom svartlistades mannen från att komma till Estland, tillsammans med en medhjälpare, vilket betyder hela EU. Markov uppfattade inte problemet i sin helhet, men när han skull göra en semesterresa till Grekland och inte fick komma in där, då blev han mycket upprörd. Hans protester hördes över Estland, men utrikesministern stod fast vid beslutet. Då sökte Markov och hans kumpan hjälp "där uppe".
I EU "utanför toaletten" blev Estlands utrikesminister Paet antastad av Benita Ferrero-Waldner, EU-kommissionär med ansvar för unionens yttre förbindelser, på ett sådant obehagligt sätt, att Paet tappade fattningen och lät den estniske inrikesministerns sommarvikarie ändra beslutet. Men hon hann bara göra ändringen på Markov. Den ordinarie inrikesministern hann stoppa inresetillståndet för kumpanen. Markov kan nu resa i EU igen, men inte hans vän.
Det är en skam för Paet, att han gav med sig; men det är också en skam för EU att sådan lobbyverksamhet för uppenbara skurkar förekommer. Den estniske journalisten Priit Hõbemägi har studerat Ferrero-Waldners uttalanden, och kommit fram till att hon i alla lägen är för Putin, vilket oroar honom som est.

Som en parentes kan nämnas också Johan Bäckman, 38, doktor i juridik och docent i rättssociologi vid Helsingfors universitet. Ett av hans biämnen på universitetet var politisk historia, understryker han och börjar korrigera den estniska historieskrivningen.

Han hävdar att: Estlands har aldrig ockuperats av Sovjet och att dagens Estland tillämpar apartheidsystem mot landets ryssar. Han samarbetar med Nasji, Putins ungdomsförbund och var utestängd från Estland under de känsliga dagarna 8-10 juni i år. ”Vi vill motarbeta esternas grova historieförfalskning.” säger han i finska Huvudstadsbladet.

Han är nu avstängd från universitetet.