.

Nu är det höst. Den vita frosten ligger över gräsmattan. De glänsande löven från i går är matta och stela på träden utanför fönstren. Det är ofrånkomligt. Det blir vinter i år också.

I Estland finns ingen statsreligion. De flesta ester är lutheraner, men det finns också många ortodoxa, antingen ryskt ortodoxa eller estniskt ortodoxa, t.ex. setufolket räknar sig till dem. Där blev en ryskortodox präst inte godkänd av setukeserna när han placerades i deras församling i Värska. Men det ska jag berätta om en annan gång.
Nu jag ska berätta om en storhet från Rakvere.

Det finns två helgon som levt åtminstone en del av sina liv i Estland. Här är det en religiös parad till minnet av fader Sergei.

Helgonet Fader Sergei Florinski. Han var fältpräst i Ryssland före revolutionen, och levde 1873-1918.

Kommunisterna ville inte ha någon religion, förutom den kommunistiska förstås, så Florinski förflyttades till Estland när det började brännas. Han var en god människa, som fältpräst hade han hjälpt många sårade i strider och han hade fått medaljer och blivit ordentligt tackad för att han var en så fantastisk präst. Men, den 19 december 1918 tog några revolutionärer honom till fånga tillsammans med några andra som också ville ha ett fritt Estland. De var representanter för den gamla regimen och var inte värda att få leva, menade banditerna.

Fader Sergei erkände sina brott: han erkände att han var präst, och så gjorde han korstecknet. När ryssarna förstod att slaget i Estland var förlorat den 26 december, tog de ut sina fångar till Palermoskogen och sköt ihjäl dem. Själva flydde de över gränsen till Ryssland. Och blir för alltid ihågkomna som ”männen som mördade den helige Fader Sergei Florinski”. Han var inte helig då. Det var vad som hände senare som visade att han var en helig man.

Massgraven där de mördade skyfflats ner 1918 öppnades några år senare och då var det en kropp som var så gott som oskadad, och det var Sergei Florinskis. Han lades i en kista och begravdes på nytt, men nu på en kyrkogård. Och där låg han i många år, men när metropoliten Alexius i slutet av 1990-talet i Moskva bestämde att Sergei skulle utropas som helgon, då grävde man upp honom igen. Och det fantastiska var, att 84 år efter hans död var kistan märkligt oskadad och kroppen mumifierad, huden var torr och brun. Kläderna var oförstörda. Han var verkligen en helig person! Och nu finns han i en kista i Guds Heliga Moders Födelsekyrka i Rakvere, och man passade på att ändra hans officiella namn till Fader Sergei av Rakvere.