.

Just nu läser jag om den estniska tiden. Den första frihetstiden. Eftersom jag i allt jag läser försöker hitt svaren på några märkligheter, söker jag också här ett svar. Varför ansågs esterna vara fascister? Ett svar är definitivt Sovjets fantastiska propaganda. Men var det bara det?

När Estland blev fritt sökte de samarbetspartner, som jag nämnt tidigare. De vände sig till de skandinaviska länderna, Finland, Polen, Litauen och Lettland. Sverige sa nej. Varför? Som jag också nämnt tidigare: de var rädda för Sovjet.
Nu ska vi se det lilla landet. Det har två allvarliga fiender. Sovjetunionen och ev. Tyskland. Det är punkt ett.
Punkt två. I världen råder en allvarlig finanskris, den första i modern tid. Vi kallar den ofta depressionen.
Punkt tre. Diktaturer i området. Sovjet och Tyskland. De har kontakter med varandra, och under 1930-talets början är kritiken inte särskilt stor (minst sagt) mot dessa. Vi kanske skulle sett andra länder hemfalla åt diktatur, om inte världskriget brutit ut.

Punkt 4. Moskva hade redan 1924 initierat en kupp med estniska kommunister i Ryssland och Estland för att ta tillbaka landet. Det var den 1 december. Här var ett tydligt bevis på landets prekära läge. Vilka länder förklarade att de fanns där om Estland behövde hjälp?

Observera att ingen dödades i detta uppror. De fängslades och det kommunistiska partiet förbjöds.

Där ligger det lilla landet. Mellan två farliga jättar.
Ett parti börjar vinna gehör. Folket vill ha en förändring (change). De vill få ordning på sina liv, få arbete och få leva sina liv i frihet. Just det som de tänkte sig när de förde sitt frihetskrig mot: just det: Sovjet och Tyskland. De hoppas på en stark ledare. En som vågar göra en förändring. De gamla frihetskrigarna (vapsarna) med Artur Sirk i spetsen har visat att de kan förändra. De vann ju frihetskriget. De är starkt konservativa, är lierade med Lapporörelsen i Finland. De har ett förslag på förändring av makten, de anser att landet ska ha en president. Tidigare har Riigivanem tjänstgjort som både president och statsminister kan man säga. De vill också förändra Riigikodu, riksdagen.
Ett val till president ska göras. Riigivanem Konstantin Päts ser hur Sirks parti vinner gehör hos folket. Han föreslår att han ska bli partiets presidentkandidat! Men erbjudandet avböjs. Jag tror, att Päts då såg hur makten skulle försvinna från hans händer. Vapsarna var ju så populära. Han som arbetat så länge och så idogt för detta folk. Han gjorde då, vad inget annat land i Europa gjorde: Han lät fängsla viktiga personer i det parti som hotade demokratin, bl.a. Sirk själv eftersom de hade för avsikt att ta makten och göra landet till en diktatur. Till en början fick de inte så stränga straff för. I Sirks lägenhet hittades vapen, och det var det avgörande beviset för att anklagelserna var sanna. Senare blev straffen mycket strängare.

Päts tog nu hand om regeringsmakten för att arbeta fram en förändring. Detta var år 1934. Ekonomin förändrades till det bättre, och presidentval utlystes. I ett allmänt val valdes Konstantin Päts till Estlands förste president. Han presenterade också hur det nya beslutande organet skulle se ut så länge, tills man kunde arbeta sig fram till en äkta demokrati. Det som sedan följde kallas för en mild diktatur. Partierna förbjöds. Det blev rena personval till den ena ”kammaren” med 80 platser. En andra ”kammare” utgjordes av utsedda personer som ÖB, riksbankschefen och personer från olika yrken.

Nej, nu vill de ha mat! Jag fortsätter i morgon.