.

I natt såg vi Påskmässan i Alexander Nevskijkatedralen i Tallinn. Det var ett fantastiskt skådespel, just som en teaterföreställning. Man åskådliggjorde Kristi död, grav och uppståndelse tillsammans med kyrkobesökarna. Det var första gången som den ortodoxa påskmässan visades i estnisk TV. Det visar att förhållandet mellan ester och ryssar är gott. Man samarbetar i en ekumenisk anda.

En manlig röst förklarade vad som hände, så vi skulle förstå. Vid midnatt tömdes hela kyrkan för att åskådliggöra den tomma graven. Alla gick i procession runt kyrkan. Prästerna först i sina vackra gulddräkter. Därefter kyrkobesökarna, som verkligen var många denna dag. När de sedan kommit tillbaka till kyrkan firades Kristi uppståndelse. Sången var otrolig. En av prästerna hade en fantastisk stark basröst. Sedan var det sång och mässa i flera timmar. Ja, det var mäktigt.



Jag har ingen bild från denna mässa, men jag har några bilder av ortodoxa präster och deras familjer från frihetstiden. Jag känner en sådan högtidlighet när jag ser dem. Då levde de alla här, sedan blev de splittrade. De redan gamla slapp ockupationen.

Detta är en gammal bild från början av 1930-talet. I centrum sitter metropoliten för den apostoliska ortodoxa (estnisk-ortodoxa) kyrkan, Alex Paulus, som var gift med Ants mormors syster. En av prästerna vid hans sida är mormors far. Den vitklädde mannen längst upp till vänster var betjänt hos metropoliten, och tyvärr bortklippt är den man, Jukko, som var kastratsångare och diakon hos familjen. Mormor står längst fram till höger. För övrigt är det släktingar på olika håll. En högtidsbild av en fest hos metropoliten.




Den här bilden är äldre. Ants söta mormor sitter längst ut till höger. Hon föddes 1886, så jag gissar att bilden är från förra sekelskiftet. Det är mormors föräldrar och syskon. Döttrarna förutom mormor är Olga till vänster och Ksenia till höger. Samt fyra söner som vi aldrig träffat.

När metropoliten levde i Estland hade han i ett stort, vackert hus och betjäning; i Sverige bodde metropoliten med Olga, som han då levde tillsammans med, i ett rum med kokvrå; men han var fortfarande metropolit för hela världens estniska apostoliska ortodoxa kyrka. Han dog i Stockholm 1953, begravdes på Skogskyrkogården liksom Olga och diakonen Jukko. Eventuellt är hans kista flyttad till Tallinn. Jag har hört att det planerats, men vet inte om det redan är gjort.