.

I dag är det Den nya frihetsdagen och därmed är det helg. För nitton år sedan blev Estland fritt för andra gången. Det firas på många sätt. Vi firar framför TV:n.

Först såg jag Ivo Linna i ett TV-program från 1988.

Han sjöng estniska sånger med ett allvar som grep. Vackra bilder från Estland och unga beslutsamma människor omgav honom. När han sjöng "Estlane olen.." Jag är est och kommer alltid vara est, då rös jag. Det var 1988. I Sverige sa folk vi mötte på den tiden: Varför har de så bråttom?

Sedan var det ett program om den baltiska kedjan den 23 augusti 1989 på 50-årsdagen av Molotov- Ribbentroppakten och dess hemliga tillägg. Någon berättade i programmet att så hemligt var det inte. En spion hade skickat alla dokument till Washington. Alltså: De visste! 

Den baltiska kedjan, som gick genom alla tre baltiska länderna, fick mycket uppmärksamhet även i USA. Vi såg inslag från flera stora TV-program med intervjuer med ester. (Det var den händelsen som Ülo menade var en av få höjdpunkter i livet, som jag berättat om tidigare.) I dag firas den också på Frihetstorget i Tallinn med en speciell hälsning till Lech Walesa.  Utan honom och hans Solidaritet kanske inget hänt, eller hade det dröjt mycket längre till frihet.

Därefter var det ett sångprogram. Någonstans i Estland, jag uppfattade inte var, fanns en dirigentpult och körer som sjöng. Samtidigt fanns det webbkameror över hela Estland, på Island, i Kina, Tyskland och andra platser i världen där vi kunde se människor sjunga och dansa med. Det var häftigt. Och sångerna de sjöng var mest gamla estniska sånger som skrevs när esterna arbetade för sin första frihetstid. Sånger som också sjöngs i Tallinn på den stora sångfestivalen när vi 1988 först hörde om "Den sjungande revolutionen". När jag såg detta undrade jag hur det blir nästa år när Tallinn är Europas kulturhuvudstad. Jag tror det blir något extra.

Just nu visas filmen "Augusti 1991" som behandlar just det... Den är mycket bra och berättar om händelserna när Gorbatjov togs i förvar och hur esterna påverkades. Men jag måste gå och sova. Vi hörs!