Dec. 20, 2010. Estland efter svältkuren.
När vi lämnade Sverige var det ett otroligt snöväder. Vå åkte relativt sakta in till Stockholm och till terminalen. Allt gick bra. Det var väldigt många som skulle österut just den dagen. Det var fullt med bilar.
I Tallinn var det mycket snö och besvärlig trafik, men inget snöfall, tack och lov. På vägen mellan såg vi några djur, som vi inte kunde identifiera.
De ser ut som rådjur, men de hade långt grått hårigt skinn. Vi har visserligen svaga ögon och ingen kikare i bilen. Kan någon säga vad de är?
---
Hur som helst. Jag läste en artikel i SvD från i den 17 dec. "Estland - efter svältkuren" skriven av Tomas Lundin.
Han säger att det är skillnad på esterna. Istället för att protestera som några andra länders befolkning har gjort, väntade de och fann sig i nedskärningarna och kan nu sätta igång igen. Det var ju Estland som på sätt och vis övertog Sveriges plats när vår IT-bubbla sprack. Jag har skrivit om det tidigare. Estland är landet där Skype utvecklades och där det vimlar av entusiastiska entreprenörer och startupföretag med webbapplikationer, mobiltelefoni och dataspel som specialitet. ... Att registrera ett företag tar inte mer än 18 minuter. Internet finns i minsta håla, och ofta gratis. (Inte minsta håla dock, vi bor en liten bit utanför centrum och måste beställa och betala internet som i Sverige.) Bolagsskatten är lika med 0.
– Vi har den nordiska traditionen av hög arbetsmoral och platta hierarkier. Men vi vet också hur det var på Sovjettiden när allt saknades och man fick koka soppa på spik. Det har gjort oss påhittiga och kostnadseffektiva, hävdar Sten Tamkivi som i Estland sysselsätter över 1000 ingenjörer, programmerare, videoexperter och ekonomer.
En av de nya entreprenörerna är Raoul Jarvis som nyligen startade företaget TaxiPal. Det är en tjänst för resenärer som i en främmande stad behöver en taxi men inte vet vilken taxifirma som är bäst eller säkrast och vad en taxiresa kostar. På mobilen får man direkt svar och kan med ett knapptryck beställa taxi utan att kunna språket eller ens veta var man befinner sig.
Det låter otroligt, eller hur?
– När det gäller budgetdisciplin är Estland en mönsterelev, slog EU-kommissionären Olli Rehn fast när Estland i somras fick grönt ljus för att gå över till euron den 1 januari.
En av landets få kritiker av införandet av euron är ekonomiprofessorn Ivar Raig som varnar för att eurokrisen kommer att slå hårt mot lilla Estland.
– Vi är fattiga. Och ändå riskerar vi att få betala för grekiska pensionärer, kritiserar han och anklagar politikerna för att aldrig ha diskuterat eurons för- och nackdelar, än mindre låtit esterna ta ställning i en folkomröstning som i Sverige.
Tomas Lundin berättar också den andra historien. Kreenholms. Ett stort textilföretag i Narva redan under den första friheten, som hade 1500 anställda under sovjettiden och som köptes av Borås Textil och nu har gått i konkurs. Till de anställdas stora chock. De säger att ägarna har lugnat dem hela tiden med att de kommer klara det. "Det är ingen fara." och i dag fick vi veta att fabriken i Narva har en skuld på över 100 miljoner kronor. De anställda var i huvudsak rysktalande kvinnor, som saknar annan utbildning, och nu har jättesvårt att få nytt jobb. Det är en tragedi för dem. I Narva finns det inte någon efterfrågan och i övriga landet behöver man kunna lite estniska åtminstone.
Trackback
