.

Bara apropå ingenting: När jag lånar böcker om Estland eller Ryssland på biblioteket är de ofta ”Gåva från Statens Kulturråd”. Statens kulturråd vill tydligen att vi ska läsa böcker om de här länderna och böcker av estniska författare.

Det är inte lätt att bestämma vilken bok man ska börja med när båda verkar lika spännande. Jag började med att bläddra i boken om det Stora Nordiska kriget, och letade efter vad det skulle så om Karl XII i Laius. Och så stod det nästan ingenting. Författarinnan nämnde att kungen drog sig tillbaka där för vinterkvarter, men inget om hur han levde till vardags. Jag har hört berättelser i Estland, men ville ha dem bekräftade. Då hittade jag boken om Karl XII:s levnad av Frans G Bengtsson, 1968, i bokhyllan. Bläddrade fram till Laius, och där stod det så mycket mer. Det var bara det att det första var fel. Han skriver att slottet var en ruin när den svenske kungen bodde där.. Fel! När kung Karl levde där var det helt intakt, men redan ett par år senare förstördes slottet av den hemske tsar Peter. Som om vår kung skulle bo i några träbaracker vid en ruin i sitt fina Estland!

Därefter berättar han om hur ”di svenske” levde i Laius. Eller rättare sagt får vi bl.a. utdrag ur två brev som kungen själv skickade till sin syster i Stockholm.’

Här passeras intet stort i vinterkvarteret, förrän lägligt blir att man får göra något. Magnus Stenbock och Axel Sparre hålla målron, och ha allehanda opptåg ibland.

En gång har här varit elgjakt. Bara jag, Magnus Stenbock och Wrangel var därpå och kom sent hem och gjorde tåcke alarm, så att somma mente att ryssen var där, somma begynte ropa efter pistolerna, och herr Nils tog till stekspette, efter hans puffertar, som han förde i slaget, vore borta och lagas. Här går allt lustigt te.

Hovfolket, de äro vekliga här och sjukna något. Herr Nils kamrat, Aronius, har ock måsta däran och åtskilliga andra.

Jag antar att den svenskan ska likna kungens så mycket som möjligt. Frans G B förklarar:

… de bondska talspråksformerna, ofta hos kungen markerade i skämtsamma sammanhang, styrka uppsåtligt den muntra burlesken. Hans (kungens) bästa försök i denna art är skildringen av ett estniskt bröllop från samma dagar:

Eljest hava vi här och emellan på vägen åt Narva haft några bondebröllop, som ske med mycket sorl och complimenter. Hon bruan, måste allt tjuta och lipa i ett bort och beklaga sin jungfrudom; och hon bär kläde över ansiktet och låter intet se sig. Och han tar henne sen under armen och traskar åf med henne. Framför går en med värja och korsar i alla dörrar. Sen, när de ska åka till vigsel, sätter bruan sig på ett hyende i släden, och han sätter sig i knä på henne, och allt brufolket sorlar i ett bort som en hop vargar och har säckpipa framföre. De som bor nära ryska gränsen, de dansa på ryska maneret och stå, trippa och trampa emot varandra på ett ställe i cadants och skrika och krumma och vria sig i ryggen som maskar.

Brudgummen satte sig i brudens knä! Det kanske är en gammal sed från den tiden Estland var ett matriarkat.

Det är också anmärkningsvärd när Frans G B säger att Karl XII har inte ordets gåva. Han säger aldrig något minnesvärt när någon dör eller något annat speciellt händer. Frans G B säger:

Hans motståndare voro mänskliga: zaren och kung August voro fullkomliga underverk av expressiv mänsklighet. De hade ingen minsta aning om vad sådana ting som rättvisa eller heder eller Gud eller någonting i den vägen kunde vara; men orden – även orden heder och rättvisa och Gud – behärskade de fulländat och kunde få dem att forsa med vilken som helst högtidlighet, vilken som helst överströmmande gripenhet som för tillfället kunde befrämja det enda de brydde sig om, nämligen sig själva. Deras vackra och varma ord voro lögn; tiraderna, skrivelserna, löftena, förtroligheterna, de höga attityderna, allt var lögn; stundens skum av regnbågar kring deras animala egoisms ensamma klippa av sanning; och detta visste alla kloka människor, även de själva, men sådant gjorde ingenting.

Han kunde skriva, han Frans G Bengtsson.

Nu fortsätter jag att läsa! (Och titta på OS.) Jaha, jag kommer inte ut på nätet. Får ta in det här i morgon.