.

Hur beskriver man den stora njutningen vi känner när vi far genom det snöklädda landskapet i gassande solsken med glittrande yta av snökristaller. Långt, långt kan vi se landskapet. Ett snöklätt hustak här och en skog där. Och stora fria ytor där det annars är grönskande åkrar..

När vi körde av båten kom minnena, som alltid, av den första gången. 1978. Allvarligt med stora ögon betraktade vi då staden där Ants levt i sin allra tidigaste barndom. Alldeles för lite visste vi då. Nu är det samma stad, men så olik. Det är underbart att så mycket hänt på de drygt arton åren.

Vi hade bilradion på medan vi åkte, och hörde att Moskva kommenterat att Lettland gett ett pris till Georgiens president, Micheil Saakasjvili. De menade, att de förstör relationen mellan Lettland och Tyssland. Tänk att allt ska värderas på det sättet. Moskva vill inte släppa taget om de baltiska länderna utan lägger sig i allting.

Micheil Saakasjvili.

Det var mycket, synnerligen kallt i huset. Vattnet i köket hade frusit. Jag tog också en lite promenad runt gården, och kände hur fingrarna började värka av kylan, trots att jag hade vantar på mig. Kinderna isades, och näsan… Tja, det gick att få den varm när jag kom in och ställde mig framför köksspisen som Ants börjat elda i.

Det kom en rörmokare och tittade på vårt frusna hem; han förklarade att eftersom vi hade plaströr behövde vi inte vara oroliga. Rätt vad det är, så har isen smält och vi får tillbaka vattnet i köket. Till dess diskar jag i tvättstugan.

Jag tittade just på när en reporter på etv provkörde en likadan lyx-Mercedes som Savisaar köpt åt sig. Bilen talar om när man kör för nära andra bilar, när man parkerar för nära andra bilar och när man håller på att somna. Bl.a. Man behöver ingen startnyckel. Man känner sig betydelsefull när man kör den. Man kan arbeta bra i baksätet. Han undrade om skattebetalarna tycker att det är acceptabelt att betala Savisaar för lyxen.

Jag har en ny dröm. Efter att ha tittat på EM i isdans i Tallinn på TV, och njutit av alla som iklädda nationaldräkter "dansade" efter en nationell sång. Dessutom, när jag arbetade på telecombolag och vi hade en fest och vi reste oss i olika grupper och sjöng vår nationalsång. Det var svenskar, finnar, fransmän, iranier och amerikaner. Kanske var det fler, men det var vad jag kom ihåg just nu. Det var faktiskt jätteroligt. När jag fyllde jämt för några år sedan kom en folkdansgrupp från Saremaa på besök. De dansade, och lät åskådarna också dansa med. Jag glömmer det aldrig. Tänk om någon ordnade en festival med folkdansare och sångare som dansade sina egna danser och sjöng sina egna sånger. Som ett stort lustspel.