.

Om ni såg i TV1 från kronprinsessbröllopet undrar jag om ni tänkte på att de tre presentatörerna från operataket var: Ebba med rötter i Sverige, Mark med rötter i Finland (och USA) och Kristian med rötter i Estland. Intressant eller hur? Tyvärr kunde jag inte se att president Ilves var bjuden. Han som blivit så smal och stilig, och dessutom är född i Sverige.

Kanske lyssnade ni i morse på Konflikt i P1. Då kunde ni höra hur livet försämrats för letterna p.g.a. finanskrisen. Sjukhusen har fått stänga, arbeten försvunnit och annat elände som drabbat de stackars letterna. Kom ihåg, att detta gäller absolut inte esterna. Förstår ni då vad vi menade att man inte ska se Baltikum som en enhet? Jag tror, att många som inte vet så mycket, nu är övertygade om att det är lika eländigt i Estland och Litauen.

Jag har fått ett mail från Annika. Hon har varit i Finland några dagar och fått veta något om ett litet folk som levde i Finland för länge sedan. Hon skriver på sin härliga finlandssvenska:

Jag har talat med Per Martin på Varangu och det är troligtvis så att samfunden (välan i hela världen) var matriarkat ända upp till man övergick till lantbruk. När man slutade med svedjebruk och började med lantbruk blev männen hemma och då började även strider om jord som inte fanns innan.

Männen var borta i långa perioder för att söka ny skog som lämpade sig för svedjebruk och även när de svedjade var de borta. De kom hem med skörden till hösten och var hemma om vintern. Redan på vårvintern började man söka efter nya skogar att svedja och ofta sände man ut i förväg en trupp unga män som märkade av skogen, sedan kom som eftertrupp resten av männen som fällde skogen. Sedan skulle den torka i två år innan man svedjade av den. När man drog upp till svedjorna drog man oftast iväg medan det ännu var snö och skidföre för att det gick lättare. Finnarna hade även med sig getter upp till svedjeområden. Innan svedjan kom igång gjorde man vårfiske och jakt i området. En del kvinnor drog naturligtvis med men små barn och största delen av kvinnorna blev hemma i byarna, tog hand om kor, grisar, får och höns.

När de var på svedjan band man också om försommaren lövruskor. Vi har en gammal beskrivning om hur man gjorde från Finland, från 1800-talets början (men på finska): https://sites.google.com/site/maatiaiselaeimet/maatiaisvuohi/kalasaunojen-kaskitalous

Akseli Ilmari Ahjopää, mannen som kunde berätta.

Vad jag hittade på skogsmuseet i Karelen. Det handlar alltså om vad som hände år 1924 med en ung man Ahjonpää som studerade under Kalle Khrons ledning vid Helsingfors universitet. Han samlade runor och gamla sägner, kom till en gammal man som inte ville tala. Sedan talade han, gav honom en drog och han var i koma i 3 dagar. Under den koma-resan gick han tillbaka till sina rötter, ett samfund av kvinnor. Efteråt blev han galen, dog och hans handskrifter gömdes under golvet i ett hus av hans fru som först hittades nu för några år sedan.

Jag har fått sidor att läsa, och kommer igen i morgon. Det är spännande må ni tro!