Juni 25, 2010 Ryssarna och esterna ska lösa problemet med köerna vid gränsen i Narva.

Kanske har jag pratat om de tidigare, men nu när jag ska försöka göra de sista tentorna i Estlandskunskap, då läser jag det igen. Toivo U. Raun skriver så bra i sin bok ”Estonia and the estonians” från 2001:

Med de totalitära stormakterna Nazi-Tyskland och det kommunistiska Sovjet på varsin sida önskade flertalet av esterna ett avsteg från demokratin för att säkra inhemsk stabilitet och försäkra sig om att klara en intervention från utlandet. Lugnet under Päts-åren visar troligtvis både en önskan om ordning i landet och rädslan för ökande internationella spänningar.

I kväll var den stora nyheten att ryssarna och esterna ska lösa problemet med köerna vid gränsen i Narva. De ryska tullarna släpper inte igenom bilar och bussar utan mutor. Att ta sig in i Ryssland kan ta flera dagar, men äntligen verkar ryssarna ha förstått det onödiga problemet. Det roligaste var emellertid att se uttrycken hos de män som kommit till Tallinn för att diskutera. Alla ryssar såg vänliga ut, utom den ryske Tallinnambassadören, han såg fullständigt nollställd ut. Ni vet han, som menar att ockupationsdagen var den lyckligaste dagen i esternas liv ”… det kan man se på alla leende människor som tar emot röda armén.”

 

Vi har en ny internetleverantör här, och vårt internet fungerar bara ibland, så jag vet inte när ja kan publicera detta.

 

Hjärtliga hälsningar från Sommar-Estland.

Trackback
RSS 2.0