.

Karl Schueler skriver i dagens SvD:

Det är nästan åtta år sedan Mats Deland i Arbetaren avslöjade att Walter Sommerlath (Drottning Silvias far) redan 1934 blev medlem i NSDAP. Drottningen och hovet har haft gott om tid att, så långt som möjligt, söka sanningen, men tyvärr har man valt att glida undan. Kungafamiljens historia kan inte bara vara en privathistoria, den är en del av Sveriges historia, av Sveriges ansikte utåt.

Så lägg inte locket på utan låt istället en oberoende historiker klarlägga familjen Sommerlaths verksamhet under nazismen.

Varför är det så fruktansvärt mycket allvarligare brott att nationalsocialister dödade än att kommunister gjorde samma sak? Det har inte med antalet döda att göra. Då skulle de kommunistiska morden vara värst. Vad är det då? Beror det på att många av de människor som protesterar mot nationalsocialismen själva var kommunister? (Jag vet inget om Karl Schuelers politiska preferenser.) Var det sättet människor togs av daga? Det är väl inte mindre grymt att sätta människor på ett lastbilsflak i 30 graders kyla utan ytterkläder och inte avsluta färden förrän alla frusit ihjäl?

Vi vet att vårt kommunistiska parti samarbetade i Komintern med de sovjetiska kommunisterna. Trots att de säger att sovjetkummunismen inte var kommunism. Vi vet att svenskar skickade sina barn till pionjärläger i Sovjetunionen. Och att Stalin var oerhört grym förnekade kommunistpartiets partisekreterare Jenny. ”Han var inte alls så farlig.”

Varför kan en svensk som påträffats som samarbetspartner under flera år till kommunistiska KGB, med miljoner människors död på sitt samvete och spridande av fasansfull skräck till de andra medborgarna, fortsätta att leva och synas i TV som vanligt? Varför bryr sig ingen om alla mördade östeuropéer? Är de mindre värda som människor? Hur bestäms människors värde?

Ytterst sällan hör vi om de ca sju miljoner ukrainare som, med Stalins goda minne, svalt till döds på 1930-talet när allt ätbart togs ifrån dem av statsmakten.

Varför intervjuas kommunister i vår radio och får med stolthet berätta om sina liv? Varför kräver ingen att de ska rannsaka sitt samvete, och ta avstånd istället, med tanke på alla dödsoffer i kommunismens namn?

Varför ska vi inte få veta vilka som samarbetade med Stasi? Betyder det inget att man samarbetat med en totalitär makt och dess spionorgan? Jag förstår inte det här. Intresset för dessa människors arkebuseringar, död av svält och umbäranden i koncentrationsläger i Sibirien finns inte, men att vår drottnings far har varit medlem i ett nazistparti är mycket allvarligt, vare sig han förorsakat andra människors lidande eller inte.

Att ha tillhört 68-rörelsen är inte belastande på något sätt. Att drottningen själv inte varit nationalsocialist har heller ingen betydelse. Kommer 68-ornas barn en gång bli tvungna att ta ansvar för vad deras föräldrar gjort? Är det inte bättre att tala själv och befria dem från tvånget att förklara dig?

Säg inte att världen inte är förljugen!

Och när det gäller emigrationen från Sverige har jag missat det viktigaste i kommentaren tidigare.

Kanske var det tack vare den stora utflyttningen och att de kvarvarande därmed fick det bättre i landet som vi slapp en kommunistisk revolution! Då ska vi vara tacksamma.