.

Jag skrev om  direktören på ERSO, de estniska filharmonikerna, härom dagen. Orsaken till att han överskred budgeten berodde på att han inte sänkte de anställdas löner under finanskrisen som påbjöds från regeringen. Meningen var att alla solidariskt skulle medverka till krisens lösning för att sedan alla skulle bli delaktiga under uppgången. Han gjorde inte det, och statsminister Ansip menar att man kan inte stödja någon som inte sköter ekonomin. Han måste avgå. I ilskan över det beslutet meddelade den store estniske dirigenten Neemi Järvi, att han avslutar samarbetet med ERSO. Men kulturminister Jänes replikerade att han har inget avtal med ERSO eftersom han har så stora krav för att skriva avtal med dem. Han vill bl.a. få sin lägenhet i Tallinn reparerad.

Nu ska jag väl äntligen komma fram till vad Rein Otsason har gjort som är så genialt.

En viktig sak han gjorde var att resa till Moskva i oktober 1958 för att forska vid Sovjetunionens  Vetenskapsakademi. I Estland vägrades han forskningsuppdrag eftersom hans far var utomlands. Varför Moskva lät honom arbeta där vet han inte. Han gjorde ingen hemlighet av att hans pappa flytt utomlands. Han fick hur som helst bra erfarenheter i Moskva.

Tillbaka i Tallinn och efter mer studier fick han jobb som direktör på Ekonomiinstitutet. En kollega berättar att han hade flera kvaliteter, bl.a. många bra idéer och passade in i arbetsgruppen. Han ordnade t.ex. svamppromenader i skogarna vilket stärkte arbetsgemenskapen i gruppen.

1972 återvände han till Moskva först för ett forskningsarbete på Ekonomiinstitutet på Vetenskapsakademin och senare blev han avdelningschef på Sovjetunionens Statliga Planeringskommitté.

Han har sagt i en intervji i Vikerradio 2001:
Mitt liv fick en vändning 1972. I Moskva blev jag involverad i en mindre grupp av de mest progressiva ekonomerna. ... En av mina närmaste vänner och kollegor va Boris Ratkitski chef för "rynochnik" (ung. marknadsekonomerna) i Sovjetunionen. Han arbetade senare mes Rahvarinne (politiskt parti i Estland grundat av Edgar Savisaar på 80-talet) Några progressiva dumamedlemmar gav gruppen i uppdrag att arbeta på ett projekt för att reorganisera Sovjetunionens ekonomi. Uppdragsgivare var A. Kosygin. Ett år arbetade jag i Kreml med detta, men tyvärr var Politbyrån mäktigare än duman, så inget hände.
Ändå anser jag att detta arbete var grundläggande för mig eftersom jag lärde mig det ekonomiska tänkandet på ett rätt sätt.

Han mötte flera viktiga personer i Moskva, som betydde mycket för de Baltiska staternas ekonomiska utveckling mot fristående ekonomi.

Nästa viktiga resagick till Budapest. Han hade i estlandläst så mycket han kunnat om den nya ekonomin i Ungern. När han var i Moskva fick han frågan om han vill resa till udapest för att studera ekonomin i Ungern. Det passae honom väl eftersom hans kunskaper stämde bra överens med de Ungerska; både Estland och Ungern hade3 rena gjort en del ekonomiska experiment.

I den första estniska boken som gav en överblick av vad som skett i Ungern skrev Otsason ett kapitel om lantbruket och böndernas företag. Den boken kanske vi inte förstår i dag, men speglar samhället då. När boken kom ut iu Estland va ekonomin redan i botten och kollapsen i den socialistiska ekonomin hade inträtt.

Nu börjar det hända saker.

1984 doktorerade Otsason. Han skrev om lösa problem med ekonomisk effektivitet.
1984 blev han också direktör för Ekonomiinstitutet i Vetenskapsakademin i ESSR. Han var då 53 år och var en tolerant och reformivrande ekonom. Han brann för jordbruksexperiment både teoretiskt och praktiskt. Han var helt övertygad om nödvändigheten att förändra jordbruket och landsbygden.
Det estniska samhället var i stort behov av utveckling och förändring och några ekonomer började arbeta på ett oberoende banksystem och en oberoende valuta i slutet av 1987.

I morgon ska jag komma till hans stora betydelse. Så det så.