Nov. 20, 2010. Extremt modigt och extremt farligt förslag.
I dag har NATO träffats i Lissabon. Vi ha hört det i svensk radio i dag men också ´sett det i estnisk TV. Här diskuterade reportern också att Ryssland ska samarbeta med Nato. Han berättade att det fanns tre olika synpunkter på det.
1. Man ska absolut inte samarbeta med Ryssland.
2. Man kan ha diskussioner och bra samtal med Ryssland men inget samarbete.
3. Man ska samarbeta, det är säkrast.
Estland menar att det är punkt 3 som bör gälla.
Då ska jag fortsätta med berättelsen om Rein Otsason.
Fyra män lade fram ett förslag om egen ekonomi för Estland (ESSR), ett extremt modigt men för Sovjetunionens (USSR) auktoriteter extremt farligt förslag. Även i ESSR fanns det tveksamhet och man bad Vetenskapsakademin om deras åsikt. Akademin var till 95 % positiv men med en speciell anmärkning: att Ekonomiinstitutet skulle godkände det och arbetade ut en konkret plan för verkställandet. Vi fick uppdraget och formade en arbetsgrupp inom institutet. Jag utsåg mig själv till ledare av gruppen och de övriga medlemmarna, dvs. de som jag utarbetat förslaget med. Deadline var den 9 november, och vår redan inarbetade starka grupp var klara i tid.
Samtidigt hade en annan grupp börjat arbeta, IME-Problemrådet. Men dem kunde vi inte samarbeta med, tyvärr. Våra diskussioner var ganska hetsiga och vi kom till helt olika slutsatser.
Vi i vår grupp var helt klara med att landet kunde inte ha någon form av oberoende företag med finanser beroende av USSR. Att vi skulle ha en egen finansiellt oberoende republik var en förutsättning.
Den andra gruppen talade för en valuta knuten till rubeln, kallad "koru". Sovjetunionens statsbank skulle introducera den nya valutan och ge den säkerhet.
Otsason menade att detta var totalt omöjligt.
Ungefär samtidigt presenterade de två gruppern sina resultat.
Indrek Toome som ledde statsledningen i ESSR 1988-1990 berättar att hn valde Rein Otsason till ordförande i den statliga planeringskommittén, vilket var en mycket viktig post. De andra ministrarna var helt beroende av honom.
Under den här tiden hade Edgar Savisaar blivit ledare för Rahvarinne, det politiska partiet som ledde det politiska tänkande i ESSR. De två männen kunde inte komma överens, utan Toome fick många gånger lugna ner deras diskussioner. Det var den oberoende valutan (Otsas0on) eller valutan knuten till rubeln (Savisaar) som va det ständiga problemet. Toome själv menade at utan en fri valuta skulle landet inte uppnå önskat resultat.
Den 4 september och 11 november röstade statsledningen i ESSR för införandet av köpcheckar.
Den 11 november talade Rein Otsason för att det skulle vara möjligt att istället införa en egen valuta i slutet av år 1990. Savisaar menade att det var för snabbt, det skulle inte gå. Han ifrågasatte också att ledningen för USSR var införstådd i frågan.
Beslutet blev att ta tillbaka beslutet om köpcheckar och förbereda för en egen valuta.
För mig framstår det som smått otroligt att någon kom med ett sådant förslag medan Sovjet ännu fanns, även om riket var skakigt. Men det är då modiga, intelligenta människor behövs.
Dessutom får vi veta en del om hur Savisaar tänkte på den här tiden och kan lite mer förstå hans agerande i dag. Han trodde inte på ett fritt Estland utan ville ha kvar en bindning till Ryssland.
Nu börjar det verkligen hända saker. Otsason reser till Moskva, och arbetar i Kreml. Jag ska berätta om det. I morgon.
1. Man ska absolut inte samarbeta med Ryssland.
2. Man kan ha diskussioner och bra samtal med Ryssland men inget samarbete.
3. Man ska samarbeta, det är säkrast.
Estland menar att det är punkt 3 som bör gälla.
Då ska jag fortsätta med berättelsen om Rein Otsason.
Fyra män lade fram ett förslag om egen ekonomi för Estland (ESSR), ett extremt modigt men för Sovjetunionens (USSR) auktoriteter extremt farligt förslag. Även i ESSR fanns det tveksamhet och man bad Vetenskapsakademin om deras åsikt. Akademin var till 95 % positiv men med en speciell anmärkning: att Ekonomiinstitutet skulle godkände det och arbetade ut en konkret plan för verkställandet. Vi fick uppdraget och formade en arbetsgrupp inom institutet. Jag utsåg mig själv till ledare av gruppen och de övriga medlemmarna, dvs. de som jag utarbetat förslaget med. Deadline var den 9 november, och vår redan inarbetade starka grupp var klara i tid.
Samtidigt hade en annan grupp börjat arbeta, IME-Problemrådet. Men dem kunde vi inte samarbeta med, tyvärr. Våra diskussioner var ganska hetsiga och vi kom till helt olika slutsatser.
Vi i vår grupp var helt klara med att landet kunde inte ha någon form av oberoende företag med finanser beroende av USSR. Att vi skulle ha en egen finansiellt oberoende republik var en förutsättning.
Den andra gruppen talade för en valuta knuten till rubeln, kallad "koru". Sovjetunionens statsbank skulle introducera den nya valutan och ge den säkerhet.
Otsason menade att detta var totalt omöjligt.
Ungefär samtidigt presenterade de två gruppern sina resultat.
Indrek Toome som ledde statsledningen i ESSR 1988-1990 berättar att hn valde Rein Otsason till ordförande i den statliga planeringskommittén, vilket var en mycket viktig post. De andra ministrarna var helt beroende av honom.
Under den här tiden hade Edgar Savisaar blivit ledare för Rahvarinne, det politiska partiet som ledde det politiska tänkande i ESSR. De två männen kunde inte komma överens, utan Toome fick många gånger lugna ner deras diskussioner. Det var den oberoende valutan (Otsas0on) eller valutan knuten till rubeln (Savisaar) som va det ständiga problemet. Toome själv menade at utan en fri valuta skulle landet inte uppnå önskat resultat.
Den 4 september och 11 november röstade statsledningen i ESSR för införandet av köpcheckar.
Den 11 november talade Rein Otsason för att det skulle vara möjligt att istället införa en egen valuta i slutet av år 1990. Savisaar menade att det var för snabbt, det skulle inte gå. Han ifrågasatte också att ledningen för USSR var införstådd i frågan.
Beslutet blev att ta tillbaka beslutet om köpcheckar och förbereda för en egen valuta.
För mig framstår det som smått otroligt att någon kom med ett sådant förslag medan Sovjet ännu fanns, även om riket var skakigt. Men det är då modiga, intelligenta människor behövs.
Dessutom får vi veta en del om hur Savisaar tänkte på den här tiden och kan lite mer förstå hans agerande i dag. Han trodde inte på ett fritt Estland utan ville ha kvar en bindning till Ryssland.
Nu börjar det verkligen hända saker. Otsason reser till Moskva, och arbetar i Kreml. Jag ska berätta om det. I morgon.
Trackback