Okt. 31, 2010 Jag fortsätter med tiden för den första republiken Estland 1918 - 1940
Jag fortsätter med tiden för den första republiken Estland 1918 - 1940.
Den stora sångfestivalen hölls fyra gånger under de här åren. Det var 1923, 1928, 1933 och 1938. Under den ryska tiden hade man också sångfestivaler, men då valdes musiken noggrant, så ingen estniskt sång med tradition skulle förekomma. Festivalerna började med den stora paraden genom Tallinn, och gör så fortfarande.
Man hann också fira två andra stora högtidsdagar, nämligen Estniska Republikens 10-årsdag och 20-årsdag. Sedan var det slut.
En liten bild från
20-årsjubileet.
Den stora sångfestivalen hölls fyra gånger under de här åren. Det var 1923, 1928, 1933 och 1938. Under den ryska tiden hade man också sångfestivaler, men då valdes musiken noggrant, så ingen estniskt sång med tradition skulle förekomma. Festivalerna började med den stora paraden genom Tallinn, och gör så fortfarande.
Man hann också fira två andra stora högtidsdagar, nämligen Estniska Republikens 10-årsdag och 20-årsdag. Sedan var det slut.
En liten bild från
20-årsjubileet.
Samma sångfestival.
Esterna hade flera skickliga gymnaster under de här åren. Vi i Sverige fick ju Ernst Idla som instruktör efter kriget.
Egentligen var det faktiskt så, att de levde mycket som vi. De hade bussar, bilar och motorcyklar som vi. De hade en flygplats i Ülemiste som nu. Från början var flygets uppgift att föra flygpost till Helsingfors för vidare distribution (de fanns faktiskt inga datorer då). Det dröjde inte länge förrän den linjen också tog passagerare liksom en ny linje som trafikerade Tallinn-Riga-Königsberg.
Den första radiosändningen i luften var den 18 december 1926 från Tallinn.
I Estland konstruerades den första TV-n redan 1936 av en man vid namn Mihkel Aitsam.
När det gällde turism stod Estland i en klass för sig. Det var som Sydeuropa nu. Jag har berättat om känslan när jag 1993 kom in i mitt hotellrum på Ranna Hotell i Pärnu och såg havet genom fönstret och kände mig förflyttad till Medelhavet! Jag förstår verkligen att Pärnu blev en stor turistort. Även ester semestrade där. De hade två veckors semester medan svenskarna bara hade en.
I Pärnu ser man också tydligt vilka hus som är från åren 1920-1940. Det finns många i funkisstil. Vad vi har en klar bild av är hur Haapsalu såg ut då. Det har vi sett i böckerna om Lotta på Bråkmakargatan bl.a. Ilon Wikland ritade sin barndomsstad. Trähusen i bärnstensfärger som står precis i gatukanten.
Detta är Estland!
I Haapsalu finns nu ett Ilon Wikland museum. www.ilon.ee
Det är värt ett besök i verkliga livet också.
Fortsättning följer.
Under tiden ska ni gå in på http://124286.edicypages.com/eesti-ajalugu, som jag råkade komma in på när jag satt och letade. Visserligen är texten på estniska, men den är verkligen bra!
Egentligen var det faktiskt så, att de levde mycket som vi. De hade bussar, bilar och motorcyklar som vi. De hade en flygplats i Ülemiste som nu. Från början var flygets uppgift att föra flygpost till Helsingfors för vidare distribution (de fanns faktiskt inga datorer då). Det dröjde inte länge förrän den linjen också tog passagerare liksom en ny linje som trafikerade Tallinn-Riga-Königsberg.
Den första radiosändningen i luften var den 18 december 1926 från Tallinn.
I Estland konstruerades den första TV-n redan 1936 av en man vid namn Mihkel Aitsam.
När det gällde turism stod Estland i en klass för sig. Det var som Sydeuropa nu. Jag har berättat om känslan när jag 1993 kom in i mitt hotellrum på Ranna Hotell i Pärnu och såg havet genom fönstret och kände mig förflyttad till Medelhavet! Jag förstår verkligen att Pärnu blev en stor turistort. Även ester semestrade där. De hade två veckors semester medan svenskarna bara hade en.
I Pärnu ser man också tydligt vilka hus som är från åren 1920-1940. Det finns många i funkisstil. Vad vi har en klar bild av är hur Haapsalu såg ut då. Det har vi sett i böckerna om Lotta på Bråkmakargatan bl.a. Ilon Wikland ritade sin barndomsstad. Trähusen i bärnstensfärger som står precis i gatukanten.
Detta är Estland!
I Haapsalu finns nu ett Ilon Wikland museum. www.ilon.ee
Det är värt ett besök i verkliga livet också.
Fortsättning följer.
Under tiden ska ni gå in på http://124286.edicypages.com/eesti-ajalugu, som jag råkade komma in på när jag satt och letade. Visserligen är texten på estniska, men den är verkligen bra!
Trackback
