.

Den 20 augusti firas här i Estland Frihetens dag med följande program på Sångfestivalplatsen i Kadriorg.

Lägg märke till att klockan 00:00 firar man Islands dag med isländska artister och musiker!

…..

Jag vet inte om det skrivits i svenska tidningar om mannen som tog sig in i Försvarsdepartementets lokaler i Tallinn, tog två gisslan, och hotade personalen med ett skjutvapen.

I går klockan 15:08 fick polisen ett larm om att en okänd man brutit sig in försvarsministeriet med en pistol. En rökbomb hade kastats på huset. Enligt preliminära uppgifter tog mannen två personer som gisslan.

Människor evakuerades kl 16.40 efter skottlossningen. Händelsen ägde enligt uppgift rum i den mycket säkra första våningen av försvarsministeriet.

Gisslan lyckades fly och det blev mer skottlossning.

Attentatorn. Man ser tydligt att han är slavarbetare.

Det blev en stor utryckning med poliser, brandmän och bombgruppen. Ingen blev skadad utom attentatsmannen själv, som dödades vid skottlossningen. Han hann inte uttala några hot eller någon anledning till sitt agerande.

I dag har man intervjuat människor i hans närhet och fått fram en del fakta. Mannen hette Karen Drambjan och var advokat. Han var son till en framgångsrik professor i Moskva.  Han var politiker, aktiv i det ryska vänsterpartiet, som betonar att detta inte får ses som ett politiskt brott. De sympatiserar inte med Drambjans agerande.

Under Bronssoldatupproret sa han att han var beredd att skjuta ner alla ester som närmade sig statyn. Den statyn betydde så mycket för honom och att flytta den var det värsta brott som hänt i historien. Annars var han en lugn man. Han kunde ingen estniska och hade därför svårigheter att få något arbete eftersom domstolsförhandlingarna sker på estniska i Estland. Det finns tolkar att tillgå för de åtalade men det tas för givet att försvarare och åklagare behärskar landets språk. Förra året betalade han tolkar själv och hade ett par mål, men han förlorade dem vilket inte gjorde det lättare för honom att få nya jobb.

En vän berättar att han var en typisk armenier,. Han var mycket emotionell, bad aldrig någon om hjälp. Hans livssituation hade blivit mycket svår. Han hade inga inkomster, hade inte ens pengar till mat. Lägenheten blev han av med när han inte kunde betala sina lån. Vännen fortsätter: ”I dag hjälper psykologer personalen på Försvarsministeriet. Vem hjälpte Drambjan? Ingen. Han var helt ensam. Han ansåg sig som helt obehövd.

Den ryske politikern i Estland Dimitri Klenskij menar att Drambjan var en häftig man med stora egna problem och absolut inte några politiska syften med sin handling.

”Om man ska vara artig så var han en stor skithög. Alla politiska motståndare var nollor som skulle bort. Alla som kritiserade något var dåliga människor. Drambjan måste fått ett nervöst sammanbrott eftersom han mist alla möjligheter att försörja sig.”

2001 beskylldes hans dotter smuggla amfetamin. Hon var misstänkt  som försäljare av narkotikan och kurir mellan Tallinn och Helsingfors. Hon ställdes inför rätta, och hennes maffiaboss hade i sitt garage kilovis med amfetamin, vapen och en Audi som han sålde ifrån. Hon var hans försäljare. Hon blev emellertid inte dömd till fängelse utan har nu emigrerat.

”Karen Drambjan uttryckte tidigare uppfattningen att icke-ester i Estland betraktas som slavar. Han kände sig kallad att stå upp för sina rättigheter, eftersom den estniska regeringen redan har börjat inbördeskriget.” skriver Drambjan 2009 i EU parlamentsvalets portal Slavia.ee. Drambjan sade att icke-ester tvingades att omvända sig till syndiga främlingar, och att leva i ständig skuld till s.k. människor. "Och vi lyder," tillade han.

Han sade att ingen fritt tänkande person kan förstå varför en tredjedel av befolkningen, en fjärdedel av väljarna, inte är representerade i parlamentet. "Vilka är vi - slavar? Jag tror att alla svarar att han/hon är människa. Var är vår mänskliga värdighet? Och vår grundläggande självrespekt? "skriver han.

Regeringen har valt ett inbördeskrig menar Drambjan.

Man säger att det är uppenbart att den estniska regeringen redan har valt inbördeskriget. "Kom ihåg! Detta är vår sista chans. Vi vill stolt meddela att vårt hem är Estland, var rädd om  ditt hem. Visa alla, inklusive oss själva, att vi är människor här, inte slavar! "

Ja, tidningarna är fyllda av uppgifter om denne man. Naturligtvis är det en stor händelse här, och alla är ändå glada, att ingen annan kom till skada.

Vad jag vet är det självklart att det talas svenska vid våra domstolar, men att tolkar ska finnas vid behov.

Och denne man har anammat vad Moskva säger om ryssarnas förhållande i Estland eftersom det passar hans eget öde. Att alla ester var tvugna att lära sig ryska och anpassa sig till den ryska-sovetiska kulturen under den 50-åriga ockupationen är inget som han överhuvudtaget betänker. Att ryssarna har högre pension här än i Ryssland och lever ett bättree liv här tar han inte heller i beaktande. Detta är Estland.

Varför flyttade han inte till Ryssland? Han hade ju en bra utbildning. En advokat måste väl kunna få ett bra jobb i Ryssland!