.

Ni som följt min blogg vet att jag undrar över Edgar Savisaar, Keskerakonds grundare och ordförande. Jag hittade lite om honom på Wikipedia och blev verkligen förvånad. Det är nämligen så här:

Edgar Savisaar.

Edgar Savisaar föddes den 31 maj av Elmar och Maria Savisaar. Föräldrarna hade hade gripits på sommaren 1949 eftersom de hade sålt sin häst precis innan gården kollektiviserades. Fadern dömdes till sju år i sibiriskt fängelse, modern till 5 års fängelse.

Det hävdas att Elmar Savisaar inte kan vara far till Edgar eftersom han arresterades den 8 augusti 1949. Detta skulle betyda att Edgars medborgarskap är tveksamt. Emellertid föddes Edgar Savisaar i Harku fängelse i Harjumaa, Estland. 1950 omplacerades mor och son till fängelselägret Kuuste, som ligger i södra delen av landet. 

Han gick i skola i Tartu och utbildade sig till historiker vid Tartu Universitet. Han blev docent 1982.

Han var medlem av kommunistiska partiet, och 1980-1985 också i Tallinns Havsregions exekutivkommitté m.fl. uppdrag. 1988 – 1989 var han forskningsledare i en konsultfirma, Mainor.

När perestrojkan inleddes i juni 1987 publicerade Savisaar texter om att reformera samhället. Han blev känd av esterna efter ett framträdande i TV. 1988 bildade han Folkfronten som stöd för perestrojkan. Han blev en av ledarna för ”den sjungande revolutionen”.

 Så här långt tänker jag, att alla ester har en historia. Deras liv är så annorlunda än våra. Framför allt de som föddes före 1991. Och många, många reagerade som Savisaar. När ockupanterna tagit allt ifrån dem, då vände de sig ändå till dem och trodde på dem och gick med i partiet. Jag har tidigare berättat om kusin Annes arbetskamrat som växte upp på sibiriskt barnhem efter att föräldrarna fängslats och fördrivits för tt de var s.k. kulaker. Han var den som sist lämnade hoppet om en god framtid med kommunismen. Han trodde inte på det han såg i finsk TV. De styrande sa att det var lögn. Då var det lögn. De människor som levde i Sovjetunionen hade den högsta levnadsstandarden i hela världen. Just det trodde nog inte Savisaar på. Han kämpade för att Estland skulle få en form av självstyre inom Unionen. Han ville inte lämna Sovjet helt och hållet.

 1989 valdes han till Sovjetisk folkets deputerandekongress. Han fick fler förtroendeposter och 1990 utsågs han till ambassadör i Estlands SSR:s Högsta Råd. Den 3 april 1990 utsågs Savisaar till estnisk regeringschef. Det fortsatte han vara sedan Estland blivit fritt i augusti 1991. Den 29 januari 1992 blev han transportminister i Tiit Vähis regering. Under den här tiden var det hyperinflation, varubrist och stigande råvarupriser.

Jag minns när Anne visade oss ett kort hon fått som gav henne tillåtelse att köpa strumpor! Men det fanns inga strumpor att köpa. När det gällde bristen på mat var problemet så stort, att Anne levde och hennes familj levde på rågbröd. Någon gång råkade de säga att ”det var bättre förr”, och då drog vi efter andan och påminde dem om hur de levde på den tiden. Allt var så oerhört osäkert och ingen visste egentligen hur livet skulle bli.

För ett par år sedan berättade vi för unga Marju hur det var att leva i Sovjetunionen. Hon var ca 10 år 1991 och kom inte ihåg så mycket, och just nu sitter Ants och berättar för Aivar, som är drygt 30 hur det var. Han växte upp på barnhem, föräldralös och visste inte heller så mycket. ”Jag känner några ryssar, och de är trevliga!, sa han. ”Det handlar inte om dem, säger Ants. Det är skurkarna i Moskva som är de mest brottsliga.” Gissa vad Aivar vet om Sverige. Nästan ingenting. Det enda han säkert vet ät baltutlämningen. Och så var det passionen för fosterlandet. Aivar arbetar då och då i Finland. Men han trivs inte där. När båten är så nära Tallinn att han ser kyrktornen i Gamla Stan, då blir han tårögd. Varje gång! Det är passion det.

Nu tar vi Skandalen!

I september 1995 utbröt den s.k. inspelningsskandalen. Det var statsminister Tiit Vähi och Reformpartiets ordförande Siim Kallas, som anklagade Savisaar för att ha spelat in politikersamtal sedan 1995 inför parlamentsvalet.. Det började med att AS SIA (?) hittade kasetterna. Tiit Vähe avbröt samarbetet med Keskerakond och valde istället att samarbeta med Reformpartiet. Savisaar nekade till alla anklagelser, och Vilja Laanaru, hans assistent, tog på sig skulden. Hon gifte sig senare med honom. Och skiljde sig också.

Han slutade som politiker. En hel månad! Sedan var han tillbaka igen. Den mannen har elefanthud.

2003 hade han en hjärtinfarkt. Och drog sig tillbaka från politiken. En tid.

När Ansip valdes till statsminister förklarade Savisaar att borgmästarposten i Talinn är minst lika viktig, eftersom det är där nästan alla ester bor, och valde det jobbet istället. Keskerakond hade – och har – majoriteten i Tallinn eftersom så många ryssar bor där, och det är det populäraste partiet bland ryssarna i Estland. Även om de inte har medborgarskap i Estland röstar den ryska befolkningen i kommunalvalen.

Som borgmästare har han t.ex. infört municipalpoliser, speciell huvudstadsskatt, och bett om pengar till en ny ortodox kyrka i Lasnamäe och till sitt parti. (se 30.12.2010). Han blev inte Keskerakonds förslag till president. Hans framtid diskuteras. Av andra. Själv säger hahn att han självklart ska sitta kvar.

Det var lite kul när han som svar på Ilves uttalande att en man som begär pengar från Moskva inte kan bli statsminister i Estland sa att den som blir vald till Estlands president ska vara född i Estland. (Ilves är ju född i Stockholm.)