.

Jag måste bara kommentera en av dagens nyheter. Vi läser i Wikipedia:

Mattias Flink, född 8 mars 1970 i Falun är en svensk massmördare. /…/ Den 20 december 2011 beslutade Högsta domstolen att livstidsstraffet skulle tidsbestämmas till 30 år, viket medför att Flink kan bli en fri man 2014 enligt principen om 2/3 strafftid.

Det är inte vad som upprör mig, utan att en förälder till ett av offren intervjuas, och (självklart) menar att mördaren aldrig kan sona sitt brott. Han ska inte släppas fri.

Nu kanske några av er kommer ihåg vad jag skrivit om tidigare. Jag skrev om ett TV-program 1992 eller 1993 då ett svenskt Tv-team skildrade fängelserna i Baltikum och menade att de baltiska folken var som djur som kunde behandla sina fångar på det här sättet. Ett inslag handlade om ett mord i Riga, några bankrånare hade helt enligt sina uppgjorda planer mördat en vakt. När vaktens hustru sa gråtande att hon ville att mördarna skulle dömas till döden, kommenterade svensken: ”Där ser man vilka människor som bor i Baltikum som kan förorda dödsstraff!” Det var helt i svenska mediers linje att smutskasta balterna. Varför? Jag vet inte.

Filmen om fängelserna i Baltikum 1992 hade också ett långt inslag om att ester hade deltagit i Förintelsen 1941-44. (samband? faktakontrollerat?)

Inget inslag i programmet kommenterades efteråt. Det var helt i sin ordning att sprida propaganda om de återuppståndna länderna. Det gör ont i min själ fortfaranxde när jag tänker på detta. Jag ringde till TV, men fick inget bra svar. Istället kom en liten insändare in i svenska Eesti Päevaleht (översatt förstås):

”Den ligger på pianot i köket”, sa pappa alltid när han inte visste var saker fanns.

”Nästa måndag åtta tisdag” sa han, när han inte visste när något skull hända.

Jag tror, att det blir först nästa måndag åtta tisdag som någon enda journalist eller mediamänniska någonsin kommer se världen med andra ögon än de blå.

På pianot i köket kommer man att söka efter sanningen om livet i de tidigare ockuperade staterna i öster.

Hur kommer de sig, att vi svenskar aldrig kan lära oss vad det betyder att länder ockuperas? Hur kan en svensk dagstidning på sin ledarsida framföra åsikten, att de sovjetiska ockupanterna ”aldrig haft de föraktfulla attityderna mot baltiska folk” och ”inte heller har de tagit land och vatten från de tidigare boende.”!!! (Åsa Linderborg, Aftonbladet) När det var precis så det var. Exakt så och ännu värre.

Ska vi inte förstå någonting? Nu vill jag citera en est som sa så här till en rysk ockupant, som inte heller förstått: ”Först när alla kineser tvingar dig att tala kinesiska i ditt land, när Rysslands huvudstad heter Peking (Beijing), när du när som helst måste ta emot kinesiska familjer som flyttar in i din bostad och du i bästa fall får behålla ett rum för din familj. När de tvingar dig att helt överta den kinesiska kulturen. När du riskerar att deporteras för att du talar väl om Ryssland under Rysslands frihetstid. När du måste buga och bocka för den kinesiska kvinnan som är försäljerska i din matvaruaffär. När ditt liv är i fara för att du valt fel yrke. När dina barn blir uppmanade i skolan att skvallra på dig för att du hemma kritiserar det nya eländiga livet, och du därmed ska dödas för landsförräderi. När du inte ens får ha en julgran. När du blir illa behandlad för att du inte ser kinesisk ut. Först då kan du förstå.

(Byt ut Ryssland mot Sverige och Kina mot Ryssland för att förstå här i Sverige)

Rättvisa är något som vi här i Sverige tror att den finns. I Baltikum vet man att den aldrig funnits. Det gäller bara att försöka överleva.

Den dagen något verkligen ligger på pianot i köket kanske vi kan ana en rättvisa för de baltiska folken, alltså nästa måndag åtta tisdag. (även 17.11.2009 min blogg.)