.

Hur Lasnamäe kyrka fick sitt kors.

19.02.2011

Vid middagstid lyftes den nio och en halv meter höga och 3,2 ton tunga korset upp på kyrktornet på den nya ryskortodoxa kyrkan i Lasnamäe, den största förorten i Tallinn, som till stor del är bebodd av rysktalande. De kom inflyttande under ockupationstiden när esterna själva såg framför sig att få nya bostäder; men det  kom hela tiden ryssar från Ryssland med papper från Moskva att de hade rätt till en lägenhet i just de nybyggda husen i Lasnamäe.

Den här söndagen den 19 februari 2011 var köerna långa fram till kyrkan. Det var kallt men soligt och alla människor (rysk-ortodoxa) var skadeglada och förväntansfulla. Bussar kom fullastade, ändå tycktes de inte räcka till. På Narvavägen var det långa bilköer. Parkerade bilar så långt man kunde se. Kanske var det tio tusen ryssar som kommit. På torget framför kyrkan var det oerhört trångt. Två tält var uppställda för att servera te och kakor gratis till dem som ville ha.

Några minuter efter tolv anlände Tallinns borgmästare Edgar Savisaar och stiftelsens ryske  ordförande Andrei Pervozvannõi samt chefen för den ryska järnvägen Vladimir Jakunin, mannen som skänkt pengarna som bekostat detta beryktade kyrkbygge.(se min blogg 30.12 2010) De gick tyst genom folkmassan uppför trappan till kyrkan där många präster stod uppställda. Sedan hände ingenting under en lång tid. Publiken väntade tålmodigt. Några tullade redan på vodkaflaskorna.

Till slut började ceremonin, som firades tillsammans med den nye Metropoliten Cornelius. Savisaar  får ordet, han är tvåspråkig. Han uppmärksammar bidraget från Tallinns stadsfullmäktige till kyrkan. Därefter talar Jakunin som säger att han minns sin barndom i Estland, och förklarar sina motiv för att stödja utvecklingen av kyrkan. Han beklagar sina bristande kunskaper i estniska språket; han kan bara säga ett ord: ”tere”/goddag. Han får dock hänförande applåder från publiken. (De flesta av dem kan också bara ordet ”tere” på estniska.) Mycket starkare applåder än tvåspråkiga Savisaar fick efter sitt tal.

I högtalarna spelades religiösa sånger samtidigt som korset började lyftas. Publiken höjde sina händer med telefoner, och kameror.

Metropolit Cornelius gav en intervju i en TV-kanal. Utvalda företag fick komma in i kyrkan. Publiken började lämna i tysthet. Jakunin mötte journalisternas frågor på vägen från kyrkan och poserade villigt för fotografer.

En grupp demonstranter stod vid busshållplatsen med skyltar: "Nog med Savisaar!",  ”Viseringsförbud till Jakunin!" Och andra slagord.
Narvavägen fungerade som vanligt redan vid ettiden.
Människor rörde sig, solen sken, korset hängde fortfarande i kranen. När det hela är färdigt vet vi inte. Den som lever får se.

(fritt från Postimees)