.

De baltiska finansministrarna.

Baltiska tigrar klarade krisen.

Det är rubriken på en artikel i SvD Näringsliv i går. Som vanligt talar tidningen (Leif Petersen) om Baltikum som en enhet.

Efter att ha tagit sig igenom den globala finanskris som började 2008 har nya internationella orosmoln nu dykt upp vid den baltiska horisonten.

När de tre baltiska finansministrarna nyligen besökte Stockholm var de försiktigt optimistiska inför det kommande året och nöjda med hur de hittills klarat av den finanskris som blev akut 2008.

–Men visst finns det en oro, säger Jürgen Ligi, finansminister i Estland. Just när vi kommit ut ur en kris verkar en ny vara på gång.

Han berättar vidare om den kris som länderna drabbades av 2008 och de stora förändringar som gjordes i de tre länderna.

Ett tag såg det ut som om de svenska bankerna skulle få stora kreditförluster och Internationella valutafonden gav nödlån med hårda villkor. Åtstramningarna var kraftiga, pensioner sänktes liksom löner. Sjukhus och skolor stängde.

Estland fick inga nödlån; begärde inga heller. Inga sjukhus eller skolor stängdes i landet. Däremot sänktes allas löner. Även riksdagsmän och president fick sina löner solidariskt sänkta. Det var stor skillnad på de baltiska länderna under finanskrisen. Lettland hade det värst. Det var där sjukhus och skolor stängdes. Estland hade en speciell fond att ta pengar ur och behövde inte låna. Estlands finansminister utsågs till den skickligaste finsnaministern i Europa.

–Olika länder har uppträtt på olika sätt under krisen. I Sydeuropa har man inte gjort något av det som de baltiska länderna gjort, sade finansmarknadsminister Peter Norman vid ett seminarium på Handelshögskolan. …

Jämfört med länderna i Sydeuropa var reaktionerna mildare i de baltiska länderna även om det naturligtvis demonstrerades och debatterades hårt.

–Handlar det om politisk mognad? Kanske det, men också om stolthet, säger Jürgen Ligi.

–Jag tror, säger han, att det handlar om att vi kommer från olika bakgrunder. Vi är vana vid olika standard och kriser.

Hans lettiska kollega Andris Vilks håller med.

–Vi vet hur mycket vi gjort och då är det svårt att förstå att andra länder inte vill eller kan göra det som fordras.

Det tycker jag är en viktig kommentar. De gjorde verkligen allt för att klara krisen, och hela landet förstod allvaret och accepterade besluten, trots svårigheterna. Häromdagen kommenterade president Ilves Greklands problem, tveksamheter och demonstrationer  så: ”Det är ett chockerande agerande efter att de har fått en present.”

Trots den rådande skuldkrisen i euro-området så är alla de tre baltiska länderna positivt inställda till euron och till valutasamarbetet. Litauens finansminister Ingrida Simonyté säger att ett skifte till euro är ett viktigt mål för landet.