.

Thomas Nordegren

Du har helt rätt. Jag måste skriva igen.

Nu har du i P1 försökt belysa judeförföljelserna i Baltikum. Jag skulle vilja veta hur många som du tror fortfarande anser att de grymmaste människorna under andra världskriget bor i Baltikum, som Ferenc Göndör påstod. Troligtvis de samma som tidigare.

Estland har ett speciellt museum och minnesplats för de mördade judarna.

Har de gjort upp med sin historia? Nej, säger Ingvar Lundin.

Lundins bok.

Det land som togs som exempel i programmet var Litauen. Jag vet inte tillräckligt mycket för att diskutera det. Jag har bara specialstuderat Estland; historien, litteraturen och språket. Estland var det land som först förklarades ”judenfrei” av den tyske befälhavaren. Man måste ha klart för sig att detta var drivkraft och en fjäder i hatten för honom.

Jag kan inte hjälpa att jag blir så upprörd över att de tusentals ester som mördats under kriget är helt ointressanta! Det finns ingen som diskuterar vem som gjorde det och varför de måste dö. Lidandet är detsamma för en est och en jude (est eller inte) som dör i ett krig. Var esterna skyldiga till något? Tja, Stalin ansåg det, eftersom de befriat sig från hans rike i krig mot Sovjet och Tyskland. Är det ett tillräckligt stort brott för att dömas till helvetet?

Har judar någonsin dödat någon? Är det i så fall ett brott? Var det några judar i Förintelsebataljonerna som mördade ester under den första sovjetiska ockupationen?

Jag tycker inte om att skriva så, men det hela är så fruktansvärt presenterat. Finns det verkligen INGEN, ingen i hela Sverige som kan försöka förstå vad esterna var med om under och efter andra världskriget? Försök!

Jag såg ett program om de baltiska fängelserna i SvT i början av 1990-talet. Vi fick se hemska förhållanden. Länderna hade varit fria ett par år. Länderna måste byggas upp i stort sett från grunden igen. Hela infrastrukturen förföll. Inget var ännu gjort åt fängelserna. Varför visade SvT detta program? Inte för att visa hur det ser ut i sovjetiska fängelser. Absolut inte! Man ville ifrågasätta att Sverige gav bistånd åt länder med så dåliga fängelser. (Undviker vi att hjälpa alla länder som har dåliga fängelser?) Dessutom ville man visa hur dåliga människor som lever i de baltiska länderna. (Rasism?)

I avsnittet om Lettland hade man ett reportage om en nybliven änka. Hennes man hade arbetat som vakt på en bank. Några ryska rånare hade planlagt en kupp för just den banken, och där ingick att skjuta ihjäl vakten och lägga honom utanför banken. Kvinnan, hans hustru, var förtvivlad. Hon grät under intervjun och sa, att hon önskade att rånarna skulle dömas till döden. Intervjuaren gjorde en stor affär att detta var ett typiskt exempel på de blodtörstiga balterna. (Rånarna dömdes till fängelse)

I avsnittet om Estland lade man in ett reportage om hur fruktansvärt esterna hade förföljt judarna och sett till att de mördades. Tala om vinklat program.

Jag ringde TV och fick prata med en sekreterare som bara sa, att de hade väntat sig protester, sen var det inget mer. I svensk TV och radio får man smutskasta de baltiska folken hur mycket som helst. Säg detsamma om några folk lite längre bort från vår gräns, t.ex. kurderna och du blir klassad som rasist, fascist, nazist och vad du vill.

Kräver vi svenskar att när de baltiska folken blir fria ska de ropa: ”Hurra! Nu kan vi förbättra för våra fångar!”?

Jag önskar att man slutar vinkla historien på det här sättet. Som jag skrev i mitt förra brev, är det bara dessa folk som skuldbeläggs för vad som hände när de var ockuperade. Naturligtvis fanns det nazister i Estland. Hur många nazister fanns i Sverige? Skulle allt detta kunnat hända i Sverige också. Då. Under andra världskriget?

Jag menar verkligen att när Göran Persson for till Riga och domderade och uppmanade (finns det ett starkare ord?) letterna att rannsaka sitt samvete och tänka på vad de gjorde mot judarna under 4 år av tysk ockupation. Innan de hunnit dra andan efter att själva varit utsatts i nästan 50 år!

Tilläggas kan att när Sveriges Radio påstod att judarna satt med väskorna packade i Baltikum, då hörde vi oss för med ordföranden för judiska föreningen i Tallinn. Hon bara skrattade bort det. ”Det var det värsta jag hört!”

Harry Schein

Kanske ska jag också nämna att Harry Schein hade en kolumn i DN på 90.talet där han jämförde esternas sånger på Sångfestivalplastsen som gav upphov till benämningen ”Den sjungande revolutionen”. Han förfasade sig och jämförde med sin ungdoms nazistiska massmöten i Österrike.

Det finns massor med program i radio, TV och tidningar som svartmålat Baltikum. Det är otvivelaktigt rasism, men så ointressant för den rättänkande svensken, att det bara får fortsätta. Jag berättade för dig tidigare att jag och många med mig försökt ställa till rätta, men det går inte, och på den estniska ambassaden gör de inget; de vet att det är ingen idé.

Jag lämnade allt jag skrivit till vår vän, den kände estniske författaren Arvo Mägi medan han ännu levde. Han läste det och kom sedan direkt hem till oss. Vet du, det första han ville reda ut var beskyllningarna att esterna utpekas som nazister. Sedan kunde vi lugnt prata om allt annat.

Jag tyckte att du, Thomas Nordegren, lät mindre övertygad om deras skuld i dag. Jag hoppas jag hörde rätt.

Fortfarande varma hälsningar