dec 22 2012. Var finns det goda?

 
Jag önskar er alla en god, lugn och vit jul. Jag önskar fred och frihet för alla folk.
 
Så tillbaka till verkligheten:
 
Putin deklarerade vid dagens möte i EU att balterna fortsätter att diskriminera de rysktalande.
Han säger det för att ryssarna i Ryssland ska uppröras, men många, många i väst kommer tro att det är sant.
 
 
Den vänlige presidenten Putin
 
Två av dagens inslag i SvT är upprörande. Nej, det är inte upprörande att de indiska kvinnorna vill ha dödsstraff för våldtäktsmännen som kanske har tagit livet av en ung indisk kvinna. Nej, jag förstår att de känner så. Och ingen reagerar på att de säger det de säger. Nej, det upprörande är, att när SvT sände ett inslag om baltiska fängelser och en lettisk kvinna ville ha dödsstraff för de banktjuvar som dödat hennes man, bankvakten, på ett synnerligen hänsynslöst sätt, då sa man att hon var ett exempel på hur djuriska de baltiska folken är. Jag vet, jag ringde till den som gjort programmet och han bekräftade sitt budskap.
 
Det andra inslaget gällde ett program i dag på Kunskapskanalen "Jag minns". En svenska berättade att hon alltid varit kommunist och flera gånger varit i Moskva på Kominternmöten. Självklart. "Hur skulle vi annars träffas?" Jag vill höra en nazist säga i svensk TV att han alltid varit nazist och självklart for till Berlin och träffade Hitler.
 
När ska svenskarna förstå att det skedde fler mord och arkebuseringar i Stalins rike än det gjorde i Hitlers? När ska svenskarna förstå att det är lika fruktansvärt för en ättling till mördade i Sovjetunionen att höra någon tala väl om kommunismen som det är för judar att någon säger sig vara nazist?
 
Ni tror att kommunisterna var goda människor med hjärtat på rätta stället. Varför mördades alla intellektuella? Varför mördades alla kyrkans män? Varför mördades alla som klarade av att sköta ett jordbruk? Var det i godhetens namn? Var finns det goda?
 
Ja, hela jag gråter. Jag har börjat känna i min själ vad våra släktingar upplevde. Vilken fasa de gick igenom. Från ett sorglöst underbart tjugotal till ett fullständigt helvetiskt fyrtiotal. Från att ha dansat på restaurangen hela natten, till att gömma sig, att se sina släktingar hämtas och försvoinna, att alltid se bakom sig för att försöka avslöja att man var förföljd och hoppas att man inte skulle vakna på natten av att någon bultade på dörren. Och så hände det!
Vilken fruktansvärd mardröm. Var finns godheten i detta? Vem kan vara stolt över att vara kommunist när allt detta och myckert mer gjorts i kommunismens namn i det första stora kommunistiska riket?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0