Feb. 2, 2012. Årsdagen igen.
Estniska flaggan på Långe Herman, symbolen för ett fritt Estland.
Är det någon som tänker på att de säger i dag på TV och radio att ”Det är ryssväder här nu. Kylan kommer från Sibirien.”?
Kan ni då föreställa er hur det var för t.ex. dem som hämtades i sina hem i juni 1941 av militär och blev tillsagda att ta med sig lite kläder. Det var en lång resa som skulle göras, men ingen visste vad det innebar. De visste inte att de skulle tvingas bo i dåligt byggda och oisolerade hus med en massa främlingar eller i kojor grävda i marken i Sibirien i flera år! Inte förstod de att de skulle ha vinterkläder med sig. Kan ni nu tänka er hur det var för dem vintertid? Jag tänker och gråter inombords. Det är otroligt vilken fantasi de har som går in för att förstöra sina medmänniskors liv.
Jag vet att jag snart måste berätta om Õies liv i Sibirien. Snart ska jag det. (På min snart eller din snart, sa Anna när hon var liten.)
…..
Idag ser vi flaggor överallt i Estland. Det är årsdagen av freden i Tartu, en synnerligen viktig milstolpe i historien om Estlands självständighet.
Andra februari 1920 undertecknades fredsfördraget av sovjetiska Ryssland och Ryssland erkände Estlands självständighet. (Först hade Estland erkänt Sovjetunionen.) Detta avslutade kriget mellan de båda länderna samt erkände gränsen mellan Estland och Ryssland.
Dagen före årsdagen av freden i Dorpat blev en del av ester, men även en utländsk medborgare del av trevliga nyheter: president Toomas Hendrik Ilves har beslutat att under Estlands 94:e år som republik skall 99 människor forskare, lärare, idrottsmän, kulturarbetare, ledare och soldater hedras med medalj.
Bland mottagarna finns Herr Höövelson, alias Baruto, sumostjärnan.