Juni 12, 2012. S:t Mikaelskyrkan.
Ni har hört det förut: Om två svenskar träffas utomlands bildar de en förening. Om två ester träffas utomlands bildar de fyra.
Detta är historien om Svenska Odlingens vänner (SOV):
Svenska Odlingens Vänner i Estland har idag en bred verksamhet som riktar sig till både estlandssvenskar och svenskar i Estland.
Föreningen bildades på Bysholms Herrgård i Nuckö 1909 som en kulturförening för den svenska minoriteten i Estland. Huvuddelen av den estlandssvenska befolkningen lyckades, framförallt under 1943 och 1944, fly undan den sovjetiska ockupationen och föreningen nybildades i Sverige 1945.
Svenska Odlingens Vänner i Estland återuppstod 2004 och är idag en aktiv mötesplats för både estlandssvenskar och alla de svenskar som kommit till Estland sedan landets återupprättade självständighet 1991.
Det finns alltså två olika föreningar: SOV i Sverige och SOV, Estland. Vi är för säkerhets skull med i båda.
Detta är historien om Svenska Odlingens vänner (SOV):
Svenska Odlingens Vänner i Estland har idag en bred verksamhet som riktar sig till både estlandssvenskar och svenskar i Estland.
Föreningen bildades på Bysholms Herrgård i Nuckö 1909 som en kulturförening för den svenska minoriteten i Estland. Huvuddelen av den estlandssvenska befolkningen lyckades, framförallt under 1943 och 1944, fly undan den sovjetiska ockupationen och föreningen nybildades i Sverige 1945.
Svenska Odlingens Vänner i Estland återuppstod 2004 och är idag en aktiv mötesplats för både estlandssvenskar och alla de svenskar som kommit till Estland sedan landets återupprättade självständighet 1991.
Det finns alltså två olika föreningar: SOV i Sverige och SOV, Estland. Vi är för säkerhets skull med i båda.
Den första S:t Mikaelskyrkan.
S:t Mikaelskyrkan i Tallinn är en gemensam angelägenhet för föreningarna och har en intressant historia präglad av de olika herrar som regerat landet.
1532 anlände församlingens förste kyrkoherde Herman Grönau och man samlades till gudstjänster på svenska språket i S:t Mikaels klosterkyrka som hade börjat byggas av cistercienserorden redan år 1229.
Estland kom under den svenska kronan år 1561 och den svenska befolkningen mångdubblades. En andra svensk församling grundades i Revals domkyrka uppe på Domberget/Toompea.
1631 beslöt Gustav II Adolf att Estlands första gymnasium skulle inrättas i det gamla S:t Mikaelsklostret (Gustav Adolfsgymnasiet som finns kvar än idag) och att klosterkyrkan skulle tillfalla den svenska församlingen.
Den svenska eran i Estland tog slut 1710 och år 1716 beslutade den ryske generalguvernören att den svenska församlingen i Reval skulle utrymma sin kyrka. Den blev istället rysk-ortodox garnisonskyrka - Kristi förklarings ortodoxa kyrka, vilket den heter än idag.
1532 anlände församlingens förste kyrkoherde Herman Grönau och man samlades till gudstjänster på svenska språket i S:t Mikaels klosterkyrka som hade börjat byggas av cistercienserorden redan år 1229.
Estland kom under den svenska kronan år 1561 och den svenska befolkningen mångdubblades. En andra svensk församling grundades i Revals domkyrka uppe på Domberget/Toompea.
1631 beslöt Gustav II Adolf att Estlands första gymnasium skulle inrättas i det gamla S:t Mikaelsklostret (Gustav Adolfsgymnasiet som finns kvar än idag) och att klosterkyrkan skulle tillfalla den svenska församlingen.
Den svenska eran i Estland tog slut 1710 och år 1716 beslutade den ryske generalguvernören att den svenska församlingen i Reval skulle utrymma sin kyrka. Den blev istället rysk-ortodox garnisonskyrka - Kristi förklarings ortodoxa kyrka, vilket den heter än idag.
Den nuvarande S:t Mikaelskyrkan.
Till att börja med fick svenskarna låna tyska kyrkor till sina gudstjänster, men 1726 tilldelade de ryska myndigheterna dem Johanniterhospitalet på Riddaregatan/Rüütli i Reval som 1733 kunde invigas som den nya S:t Mikaelskyrkan.
I 211 år i sträck kom S:t Mikaelskyrkan att vara svensk församlingskyrka i Tallinn. Andra världskriget bröt ut 1939 och 1944 tvingades slutligen församlingen samlas till avskedsgudstjänst i kyrkan.
Ockupationer och krig gick hårt åt S:t Mikaels församling. Det stora flertalet församlingsmedlemmar lyckades fly till Sverige innan sovjetarmén intog Tallinn den 22 september 1944. De kvarblivna medlemmarna gjorde flera tappra försök att registrera församlingen hos den sovjetiska ockupationsmakten. Det blev avslag med motiveringen att att det svenska proletariatet hade flytt till det fascistiska Sverige (!) och därför inte kunde verka i det socialistiska Sovjet - Estland. De fåtaliga estlandssvenskar som blev kvar tvingades nu se kyrkan bli omgjord till ett sovjetiskt gym med inriktning på brottning, boxning och tyngdlyftning.
I 211 år i sträck kom S:t Mikaelskyrkan att vara svensk församlingskyrka i Tallinn. Andra världskriget bröt ut 1939 och 1944 tvingades slutligen församlingen samlas till avskedsgudstjänst i kyrkan.
Ockupationer och krig gick hårt åt S:t Mikaels församling. Det stora flertalet församlingsmedlemmar lyckades fly till Sverige innan sovjetarmén intog Tallinn den 22 september 1944. De kvarblivna medlemmarna gjorde flera tappra försök att registrera församlingen hos den sovjetiska ockupationsmakten. Det blev avslag med motiveringen att att det svenska proletariatet hade flytt till det fascistiska Sverige (!) och därför inte kunde verka i det socialistiska Sovjet - Estland. De fåtaliga estlandssvenskar som blev kvar tvingades nu se kyrkan bli omgjord till ett sovjetiskt gym med inriktning på brottning, boxning och tyngdlyftning.
Gymet i kyrkan.
Det var ödet för de flesta kyrkorna i Sovjetunionen. Varför passade just kyrkorna bäst som gym? Fast några blev lager. Och många revs.
Mot slutet av 1980-talet accelererade både Estlands kamp för självständighet och den sovjetiska ockupationsmaktens förfall. Den svenska församlingen återbildades 1990 och S:t Mikaelskyrkan återlämnades till församlingen 1992, samma år som det svenska kungaparet besökte Estland och den svenska kyrkan i Tallinn.
Efter ett omfattande renoveringsarbete återinvigdes Svenska S:t Mikaelskyrkan på Rüütli 9 i Tallinn år 2002 i närvaro av det svenska kungaparet.
Idag har församlingen omkring 300 medlemmar, de flesta estlandssvenskar och deras ättlingar. Församlingen tillhör Estlands evangelisk-lutherska kyrka, men kyrkans arbetsspråk är svenska.
Varje söndag kl 12.00 firas svenskspråkig gudstjänst i kyrkan med efterföljande kyrkkaffe.
Den andra söndagen i varje månad är det vanligtvis berättartimmar efter kyrkkaffet. Tonvikten ligger på estlandssvensk kultur, sedvänjor, traditioner och historiska händelser genom århundradena.
Hösten 2006 invigdes det unika estlandssvenska kyrkomuséet i kyrkans källarvåning. Där finns också konferens- och möteslokaler samt en svenskspråkig öppen förskola. Dessutom har Rüütli Rahvakool/Riddaregatans Folkskola, med bl a svensk språkundervisning på schemat, sin verksamhet i kyrkans lokaler.
Svenska S:t Mikaels församling är idag en mötesplats inte bara för församlingens medlemmar, utan även för alla svenskspråkiga i Tallinn med omnejd – både bofasta och tillfälliga besökare.
Mot slutet av 1980-talet accelererade både Estlands kamp för självständighet och den sovjetiska ockupationsmaktens förfall. Den svenska församlingen återbildades 1990 och S:t Mikaelskyrkan återlämnades till församlingen 1992, samma år som det svenska kungaparet besökte Estland och den svenska kyrkan i Tallinn.
Efter ett omfattande renoveringsarbete återinvigdes Svenska S:t Mikaelskyrkan på Rüütli 9 i Tallinn år 2002 i närvaro av det svenska kungaparet.
Idag har församlingen omkring 300 medlemmar, de flesta estlandssvenskar och deras ättlingar. Församlingen tillhör Estlands evangelisk-lutherska kyrka, men kyrkans arbetsspråk är svenska.
Varje söndag kl 12.00 firas svenskspråkig gudstjänst i kyrkan med efterföljande kyrkkaffe.
Den andra söndagen i varje månad är det vanligtvis berättartimmar efter kyrkkaffet. Tonvikten ligger på estlandssvensk kultur, sedvänjor, traditioner och historiska händelser genom århundradena.
Hösten 2006 invigdes det unika estlandssvenska kyrkomuséet i kyrkans källarvåning. Där finns också konferens- och möteslokaler samt en svenskspråkig öppen förskola. Dessutom har Rüütli Rahvakool/Riddaregatans Folkskola, med bl a svensk språkundervisning på schemat, sin verksamhet i kyrkans lokaler.
Svenska S:t Mikaels församling är idag en mötesplats inte bara för församlingens medlemmar, utan även för alla svenskspråkiga i Tallinn med omnejd – både bofasta och tillfälliga besökare.
Trackback
